Ekonomipristagaren Claudia Goldin förklarar både varför kvinnor lämnat läraryrket, och vad som kan göras för att locka dem tillbaka, skriver ekonomiprofessor Jonas Vlachos.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska inte ägna sig åt skuldbeläggande och konfrontationer, skriver Tina Reuterberg, specialpedagog.

Debatten om utökad anmälningsplikt måste inledas med yrkesetiken, skriver Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia, i replik om anmälningsplikten.

Den svenska skolan inte längre är en skola för alla. Det finns alltför stora skillnader mellan skolorna och de förmår inte att kompensera för elevers skilda förutsättningar. Elevernas socioekonomiska bakgrund har blivit allt viktigare för resultaten, skriver Emma Wange på ledarplats.

Stora barngrupper och personal som släpar sig fram på höftkulorna är ett oändligt mycket större problem än några rader om digitala verktyg i ett styrdokument, skriver krönikören Maria Wiman.

Barnens första skolform har allvarliga brister när det gäller förskollärartäthet, bemanning, barngruppernas storlek, lokaler och utemiljöer, skriver forskare som vill se en utredning.

Föräldrar har rätt att säga nej till att deras barn sätts i anpassad grundskola (särskola). Men ett felaktigt beslut kan orsaka stora problem, både för barnet och för andra, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Ingen summa i världen kommer att hjälpa om inte lärare får rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Det är inte rimligt att kommunerna punktmarkerar arbetande föräldrar samtidigt som föräldralediga kan vara hemma medan deras barn är på förskolan, skriover Malin Lernfelt på ledarplats.

En svag ekonomisk utveckling och hög inflation gör att många kommuner skär ner på sin skolbudget. Det drabbar inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism, som redan i dag saknar det stöd som de behöver för att klara skolan, skriver Anki Sandeberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Antalet studenter som vill bli lärare sjunker. Alla tycks vara överens om att det beror på dålig kvalitet på lärarutbildningarna. Men då missar man ett grundläggande faktum: det finns färre unga vuxna än för tio år sedan. De studenter vi så förtvivlat söker existerar inte, och nu hotas lärarutbildningarnas kvalitet på riktigt, skriver fyra experter…

Petter Norrthon (L), gymnasielärare i matematik, undrar om kunskap i matematik och språk verkligen är en förutsättning för att alls kunna klara en yrkes- eller estetutbildning.