Landets kommuner töms på pengar när friskolejätten ska stilla sin profithunger, skriver Arbetets politiska redaktör.

Föräldrar ser på skolan som en serviceinrättning som ska verkställa deras krav på anpassningar för deras barn, skriver läraren Filippa Mannerheim.

I förskolan finns det ingen passiv ”barnvakt” där barnen stirrar in i en skärm medan vi pedagoger sitter sysslolösa. Nej, vi arbetar intensivt, planerar utifrån barnens intressen och nyfikenhet för att skapa meningsfull undervisning, skriver förskollärare Camilla Åning.

År efter år ska jag förklara för ett antal elever att de inte lever upp till kraven för att klara ett E i mina ämnen. Kan vi snälla skapa en ljusare framtid för våra barn i stället för att planera ungdomsfängelser att sätta dem i när de gett upp? skriver läraren Caroline Lorentzon.

Var finns dessa vetenskapliga grunder som bevisar att skärmar är bra för barn? Ho ho? Nä, ingenstans, skriver förskolläraren Eva Lindström.

Stiftelsen Berättarministeriet lanserar nu en unik visualisering av skolor utifrån socioekonomiskt index. Enligt sammanställningen ligger de mest utsatta skolorna utanför större tätbebyggelse, skriver Dilsa Demirbag-Sten och Sveriges Lärare.

Det är viktigt för elever att lära sig att ha tråkigt – att självdisciplin i början kommer att belöna sig senare, skriver Malin Riise, svensklärare vid Internationella engelska skolan.

Det är ett svek mot eleverna när de inte får lära sig att deras handlingar har konsekvenser, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

En fjärdedel av alla elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar slås ut ur det svenska skolsystemet idag, skriver Riksförbundet Attention och manar politiker och skolledare att ta frågan på största allvar.

Kommunen måste samordna sina resurser för att se till att möta och fånga upp barnen och deras behov redan i skolan, skriver Bo Jeppsson och Maria Olausson från Frälsningsarmén.

Socialtjänsten måste i förebyggande syfte dagligen finnas på barn och ungdomars arena.