Menar skolministern på allvar att försäljningar av skolfastigheter ska finansiera kostnadskrisen, undrar Åsa Westlund (S) och Emilia Bjuggren (S).

Att koncentrera vissa lärarutbildningar till vissa lärosäten är en utveckling åt fel håll. Regeringen behöver ta ett samlat ansvar för kompetensförsörjningen, skriver 43 skolchefer.

Kostnadsfri skolfrukost ger bättre studieresultat, skriver representanter för SSU och Tiden.

Både böcker och datorer har sin plats i undervisningen om de används på rätt sätt, av lärare som vet vad de gör, skriver läraren Heidi Henftling.

Filosofi verkar tyvärr förbli ett marginaliserat ämne med ett alldeles för omfattande innehåll, där det blir väldigt svårt att hinna lära sig någonting vettigt, skriver debattörerna.

I flera år har lärare larmat om en påfrestande arbetsmiljö i Göteborgs grundskolor och anmälningarna om hot och våld mot personal, främst i låg- och mellanstadiet har ökat, skriver Ylva Ljung och Lennart Hellsborn, Sveriges Lärare.

De nedskärningar som nu görs på våra grundskolor i Sverige riskerar att ha förödande konsekvenser för barn som utsätts för sexuella övergrepp, skriver Maria Näslund och Amanda Hedman Rojas, Tre ska bli noll.

Rektorer för landets universitet och högskolor riktar kritik och tydliggör sin syn på konsekvenserna av regeringens beslut att korta mandatperioderna för externa ledamöter i de statliga lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader.

Att avdigitalisera skolan är fel väg, skriver Aftonbladets Mattias Beijmo.

Debatten om digitaliseringen återkommer med regelbundenhet i en cykel på ungefär tre år. Ofta kommer kritiken som ett svar på en stark optimism om nya teknologier som slagit igenom. Ibland beror den på en rädsla. Pendeln slår fram och tillbaka. Debatten som följer pendelrörelsen är nyttig och bra för utvecklingen, skriver Jannie Jeppesen, Swedish Edtech…

I sex svenska kommuner är inte ens hälften av grundskolans lärare behöriga i de ämnen de undervisar i. Stackars elever som mister framtidsmöjligheter. Det skriver Expressens ledarredaktion.

I väntan på ny regeringspolitik kan enskilda skolor redan nu slå vakt om varje barns rätt till ett skriftspråk. Frågan är vilken kommun, privat huvudman eller rektor som vågar gå före. Det skriver SvD:s Paulina Neuding.