Äldre borgerliga politiker beter sig som om friskolereformen är deras ofelbara bebis. Det är dags att inse att deras barn har lika många fel och brister som alla andra 30-åringar, skriver DN:s Susanne Nyström.

Det fria skolvalet tjänar i dag inte sitt fulla syfte. I 30 år har regeringar misslyckats med att vårda friskolereformen. Det behövs en ny friskolereform som jämnar ut spelplanen mellan alla aktörer och skapar drivkrafter att leverera bra undervisning, skriver företrädare för Moderat skolungdom.

Att Lotta Edholm i svepande ordalag dömer ut i princip all kompetensutveckling som i dag erbjuds skolor och förskolor och kalla det ”inspirationsföreläsningar av peppiga konsulter” är häpnadsväckande, skriver Tobias Ludvigsson och Åsa Larsson, Gothia Kompetens.

En av fem vårdnadshavare till barn med diabetes uppger att de fått vikariera som resurs i skolan, utan ersättning från Försäkringskassan. Regeringen måste nu gå vidare med det färdiga förslag som ger rätt till vab när skolan inte klarar av att ta sitt ansvar, skriver Emma Skepp, Svenska diabetesförbundet.

Historiskt har vi strävat efter att ge elever likvärdig tillgång till datorer och internet – så kanske det är dags att vi börjar överväga hur vi kan göra detsamma för AI-teknologin, skriver Håkan Karlsson, kommunlektor och lärare.

Vi har för hög arbetsbelastning, skriver ledarna för Sveriges lärare i dag på den internationella arbetsmiljödagen.

Jag kan omöjligt köpa slutsatsen att vi lärare inte vet var behovet av stöd finns, skriver Maria Wiman i en krönika.

Vi gör bedömningar av barnens utveckling hela tiden, varför är vi då så rädda för att bedöma barnens lärande? Om det är svårt att bedöma barnens lärande beror det inte på barnen utan på att vi vuxna ställt fel frågor i våra planeringar, skriver Eva Lindström.

Allt för länge har betydande kvalitetsskillnader tillåtits växa fram mellan kommuner, skolor och elever. Det skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, Sveriges Lärare.

Ett barn vars ögon inte fungerar som de ska får svårt med läsningen i skolan. Barnet upplever själv att det inte klarar eller förstår saker som de andra barnen klarar. För omgivningen kan detta lätt uppfattas som en neuropsykiatrisk problematik, skriver Sara Wittskog, kliniskt ansvarig Synologen.

Grunden är att det är lärarna som bestämmer i skolan. Annars är det faktiskt ingen skola. Det gäller i alla tider. Och i alla tider då andra än lärarna har bestämt i skolan så har det gått utför med skolan, skriver Widar Andersson på ledarplats.