Risken med öppet hus är att fokus hamnar på det yttre faktorerna, som flashiga lokaler och it-utrustning, i stället för på information om utbildningen, det eleverna har möjlighet att lära sig och framtidsutsikter. Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.

Med en omställning till läroplikt så finns möjligheten för varje elev att anpassa sin inlärning efter sina egna behov, skriver Viktor Hjelting, CUF.

Får man säga till barn om något numera? Det undrar man efter senaste tidens debatt om lågaffektivt bemötande, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Idag ska grundskolan ha minst 50 procent undervisning på svenska. I gymnasiet bara 10 procent. Det är för lite. I Sverige pratar vi många språk. Det gemensamma stavas svenska, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Det finns ingen forskning som stödjer lågaffektivt bemötande som universallösning. Däremot är det förstås billigt – på kort sikt, skriver DN på ledarplats.

Det förebyggande arbetet mot grov kriminalitet börjar på förskolan, i skolan och på socialkontor. De som jobbar där är övervägande kvinnor. Och de måste få högre lön för det allt svårare och mer riskfyllda arbete de gör, skriver Clara Berglund, Sveriges Kvinnoorganisationer m.fl.

När diskussionen går het tycks landet plötsligt husera horder av experter specialiserade på hur vi ska sköta vårt jobb, skriver Maria Wiman i en krönika.

Jag anser att det inte är mer än rätt att eleverna får känna till att det är så här det kan fungera i huvudet på mig som lärare, skriver Alexander Skytte.

Svensk skola har flera styrkor och många skickliga medarbetare som varje dag gör sitt yttersta för att möta varje elev. Men svensk skola står också med allvarliga utmaningar, skriver Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson. m.fl.

Det går att ha valfrihet i skolan utan att lägga pengar i fickorna på riskkapitalbolag, skriver Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman från Sveriges Skolledare i en slutreplik.

Om vi summerar evidensen har vi en myndighet med 456 anställda som kostar över 200 miljoner kronor och som inte gör vad politikerna tror den ska göra – nämligen förbättrar elevers resultat. De hittar fel – men de förbättrar inte skolor, skriver skolexperten Per Kornhall.