Hur får regeringen idén att det bästa sättet att möta Sveriges brist på kompetens och höga arbetslöshet är att lägga ner utbildningar som utbildar till branscher med kompetensbrist? Det frågar sig Centerpartiets Niels Paarup-Petersen och Rickard Nordin.

Många föräldrar tycker att matte och svenska är viktigare än kompisar men för den som senare hamnar i häkte ställs allting på sin spets. Det är lite sent att skaffa nya kompisar. Det skriver vår krönikör Sara Silfverskiöld.

Maktutövning utifrån bristande underlag underminerar förtroendet för myndigheter, skriver Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet i sin kritik mot Skolinspektionen.

Samtidigt som regeringen genomför skattesänkningar för 13 miljarder varnar Kulturskolerådet för att sju av tio kulturskolor kommer behöva dra ner platser efter att kulturministern halverat det statliga stödet, skriver Lowe Smith Jonsson på ledarplats.

Folkbibliotek och folkhögskolor får mindre resurser att röra sig med. Är det verkligen vägen till det kvalificerade kunskapssamhället? skriver SvD:s Kristoffer Leandoer.

Vi har fått veta att Schillerska gymnasiet ska skära ned kraftigt. Detta beror på kommunens nya hyresmodell där hyran har höjts med 5 miljoner kronor varpå verksamheten plötsligt går 4,8 miljoner back. Det finns något djupt bisarrt i detta och vi anser att det är ett uppenbart systemfel då kommunen höjer sina egna hyror varpå…

Arbetsformerna påverkar, men det kan likväl bero på att en individorienterad undervisning med tillhörande arbetsformer är svår att hantera för elever från studieovana hem, skriver ämnesläraren Anton Sjöstedt.

”Cirkus”, tyckte läraren HP Tran i en Vi Lärare-krönika om extra anpassningar. ”Clowneri”, tycker specialläraren Mikael Vestman om argumenten.

Såväl ledarskribenter som Twittertyckare raljerar över lågaffektivt bemötande på felaktiga grunder. Metoden handlar om att hjälpa elever ur en destruktiv loop, inte att vara mjäkig, skriver journalist och författare Eva-Lotta Hultén.

Istället för att ägna sig åt pseudoproblem borde vår skolminister påbörja en kritisk granskning och omprövning av marknadsstyrningen av svensk skola. Det är marknadsskolan och inte “postmodern kunskapssyn” eller “full inkludering” som lett till vikande resultat, sämre arbetsmiljöer, omfattande byråkrati och kontroll, slöseri med skattemedel och växande segregation, skriver Gunnlaugur Magnússon.

Aktionen från läraren som satte höga betyg i protest lyfter locket på ett samhällsproblem som har puttrat på ganska länge, skriver HP Tran.

Vad är det för ideologi som skapar en skola där små barn darrar när det blir måndag. Som av skolplikten måste bäras gråtande in i klassrummet? skriver Hanif Bali i en krönika.