Den svenska skolmarknaden är ett unikt bygge. Men det är en sak att saker och ting var lite skakiga alldeles i början. En annan sak att de fortsätter vara det, skriver DN på ledarplats.

Med närhetsprincipen som dominerande urvalsmetod skulle segregationen i utsatta förorter cementeras.

Grundskolan ger alla också sociala färdigheter som hur vi samverkar med varandra.

Satsa på kulturskolan – som vi, manar V i Stockholm och Solna. Byggkrisen är ett annat debattämne denna fredag. I lokaltidningarna diskuteras hyrpersonal i Region Gävleborg och lokal skolpolitik i Linköping.

Enligt skollagen ska förskollärare anmäla när barn slår, sparkar eller säger nedsättande ord till varandra, och en utredning om kränkande behandling göras. Vi ska inte värdera allvaret i incidenten före anmälan. Alla som arbetar i förskolan vet att denna uppmaning är orimlig, skriver förskolläraren Elin Larsson.

Läraren Gunilla Adelaja om den viktiga arbetstiden: ”Tänk om vi kunde fortsätta att utveckla ferietjänsterna. Tänk om vi kunde få arbeta 35 timmar i veckan. Punkt.”

En oplanerad skolstart är en garant för tandagnisslan, stök och usel början på terminen, skriver läraren Maria Wiman.

Vårdnadshavarnas krav och beteende är inte bara accepterat, det är till och med inbyggt i systemet. För att möta detta vrids fokus mot att skapa betygsunderlag. Skolans valuta är numera betyg – inte kunskap, skriver läraren Anna Wagner.

Ännu en kommun vill bötesfälla föräldrar som utan lov har satt barnen i skola i Thailand. Applåd! skriver Expressens ledarredaktion.

Sedan trettio år är skolan dominerad av borgerlig politik. Liberalernas försök att skylla Pisaresultaten på de rödgröna är ett intellektuellt haveri, skriver skoldebattören Sten Svensson i en replik.