Både elevers och lärares trygghet måste sättas i första rummet för att svensk skola ska få höga kunskapspoäng, skriver Maja Frankel och Magnus Loftsson från organisationen Friends.

Vinsterna som skolaktiebolagen plockar ut borde i stället gå till att förbättra utbildning­en för alla elever.

Framtidsvisionen förutsätter att ord och utredningar blir till skarpa politiska förslag som röstas igenom. Då måste liberalerna på utbildningsdepartementet få med sig sina kollegor i M, KD och SD, som fortfarande tvekar, skriver DN på ledarplats.

Simkunnigheten har minskat bland skolelever och vi nås kontinuerligt av rapporter från lärare och rektorer som inte vet hur de ska hantera simundervisningen. Nu måste trenden vändas, skriver flera debattörer.

Svenska barn ska inte behöva lida för att politiker prioriterar något annat. Låt rebellrektorn i Ragunda inspirera fler, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson, pekar på framför allt tre brister som måste åtgärdas för att höja kunskapsresultaten i skolan på sikt.

Det spelar ingen roll vilka förmågor du besitter, vilka betyg du har kammat hem i andra ämnen – dörrarna stängs, skriver läraren Sofia Ebermark.

Jag ska prova att dricka kaffet varmt, äta opedagogiska luncher och ta mig igenom både Kalle Ankas julafton och julklappsutdelning utan varken bildstöd eller instruktioner i flera led, skriver Maria Wiman inför julledigheten.

Det hade varit klädsamt om V-borgarrådet ägnat sig åt lite självrannsakan i stället för att i sedvanlig ordning skjuta över ansvaret på regeringen, när förskolan är kommunal kärnverksamhet. Slutreplik från Andréa Hedin (M), och Sophia Granswed (M), i en slutreplik.

Vår agenda är tydlig: Sveriges lärare behöver rätt förutsättningar och villkor för att kunna lyckas med sitt viktiga samhällsuppdrag. Det ska de kommunala arbetsgivarna ta sin del av ansvaret för, skriver Sveriges Lärares ordföranden Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén i en replik.

Pisaresultaten hade inte behövt komma som en överraskning om vi hade haft bättre kontroll över kunskapsutvecklingen i Sverige, skriver företrädare för tre friskolor.

Forskning har visat att barn som går i förskola, särskilt i förskolor av dålig kvalitet, har stadigvarande högre nivåer av kortisol. Ihållande förhöjda kortisolnivåer har hittats hos barn, även när pedagogerna ansåg att barnet hade ”anpassat sig” till miljön, skriver Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk.