Staten försvårar för skolor att använda sig av effektiva metoder för att minska otryggheten, skriver Paulina Neuding SvD: på ledarsida.

Under stämman har Centerpartiet röstat igenom flera förslag som gör att deras skolpolitik nu ligger närmare väljarnas vilja. Det är bra, men det kommer inte att räcka, skriver Susanne Nyström på DN:s ledarsida.

Demirok försöker prata skolpolitik mitt i gängvåldskrisen. Den partiledare som borde kunna prata mest övertygande om livsresor gör det inte, skriver Henrik Torehammar i en analys i SvD.

Det här med vilken förskolekultur man jobbar i är spännande. Speciellt när chefen då och då vill sticka ner handen i den, röra om, och förhoppningsvis förändra den till något bättre.

Jag kan fortfarande minnas känslan när jag fick samtalet:”Hej Carolin! Vi vill gärna erbjuda dig tjänsten som biträdande rektor”, skriver Carolin Lindström i en krönika.

Vår gemensamma trygghet och säkerhet måste gå före ett fåtal skolägares behov att mjölka staten på skattepengar, skriver Olof Flemström, som varit elev och lärare i socialt utsatta förortsområden.

3,5 miljarder till läromedel och satsningar på läsning och böcker de närmaste tre åren. "Det är väldigt mycket som gått vår väg", säger Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna.

Bokmässan är fylld av fortbildning och bra innehåll – men nedskärningarna gör att lärarna inte är här och kan ta del av det, skriver HP Tran i en krönika.

För Sveriges bästa, bör korruptionen inom friskolesystemet och eventuella kopplingar till politiker och myndigheter utredas, skriver läraren Rickard Öhman.

I Varberg ser skolnämnden Inkluderande undervisning och digitala läromedel som en räddning när 23 miljoner ska sparas. ”Toppen – det handlar ju bara om att lärarna ska hitta nya effektivare undervisningsmetoder och inkludera mera”, skriver krönikören Maria Wiman.

Engelskan breder ut sig som undervisningsspråk. Riskerna med det är att eleverna lär sig långsammare. Det skriver Mathias Bred på ledarplats.