Bristen på unga med yrkesutbildning har blivit akut och företagen hittar inte folk att anställa. Genom branschskolan har vi kunnat erbjuda en yrkesutbildning av högsta kvalitet. Tragiskt nog drar Skolverket nu undan benen för branschskolorna och regeringen framstår som helt ointresserad, skriver Johan Aspelin, Golvbranschen.

Hela min yrkesverksamma tid har jag upplevt att jag fått bråka om min ställning som lärare, övertyga folk om att jag är lärare, skriver förskolläraren Eva Lindström.

När jag valde skola åt min dotter tittade jag framför allt på vilket betyg fritidshemmet fått av elever och andra föräldrar, skriver redaktör Sara Djurberg.

Skolan har en viktig roll för möjligheten till väl underbyggda val för alla elever. Men tyvärr finns det problem med studie- och yrkesvägledningen i den svenska skolan, skriver Göran Arrius, ordförande Saco.

Att den myndighet som ansvarar för våra barns skola har så lite respekt för vetenskap och beprövad erfarenhet är djupt oroande, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

Friskolor ska inte få göra reklam och medvetet vilseleda sökande ungdomar. Ett grundproblem är att högern allt för länge lyssnat på skolkoncernerna i stället för att se till våra barn och ungas intressen, skriver Åsa Westlund (S).

Stäng inte in klätterstenen. Barn behöver få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande, skriver debattörerna Maria Hammarsten och Carina Brage.

”Vad innebär det egentligen att göra jobbet tillräckligt, att inte vrida ur den där trasan till kropp man har mer än nödvändigt? ”, skriver Maria Wiman.

Risken med öppet hus är att fokus hamnar på det yttre faktorerna, som flashiga lokaler och it-utrustning, i stället för på information om utbildningen, det eleverna har möjlighet att lära sig och framtidsutsikter. Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.

Med en omställning till läroplikt så finns möjligheten för varje elev att anpassa sin inlärning efter sina egna behov, skriver Viktor Hjelting, CUF.

Får man säga till barn om något numera? Det undrar man efter senaste tidens debatt om lågaffektivt bemötande, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Idag ska grundskolan ha minst 50 procent undervisning på svenska. I gymnasiet bara 10 procent. Det är för lite. I Sverige pratar vi många språk. Det gemensamma stavas svenska, skriver Aftonbladet på ledarplats.