Psykologen Bo Hejlskovs teorier om hur man ska bemöta stökiga elever fungerar inte. Lärare har rätt att markera mot ordningsstörningar. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Kommuners yttrande väger för lätt när Skolinspektionen beviljar tillstånd för nya friskoleetableringar. Det är en ohållbar ordning som kraftigt försvårar kommunernas förutsättningar att planera och dimensionera skolverksamheten, skriver Rose-Marie Carlsson (S), riksdagsledamot.

Som ”metod” är lågaffektivt bemötande avsedd för vissa konfliktsituationer med vissa elever. Men generellt kan vi väl alla vara överens om att lärare över huvud taget inte ska agera i ”högaffekt”? Specialläraren Mikael Vestman anser att hela debatten skulle tjäna på ett sänkt röstläge.

Tänk om lärare fick vara lärare, om karriärstegen för lärare handlade mer om kärnuppdraget istället för det tidsödande ältandet av skolutveckling, möten, fortbildning och evighetslånga diskussioner. Det skriver läraren HP Tran i en debattartikel.

Med anledning av Maria Ludvigssons ledare ”Hon har fel om friskolorna” har replik inkommit från Linnea Lindquist. Ludvigsson svarar.

Evolutionsläran gäller alla. Vetenskapliga fakta måste försvaras i skolan, skriver Sofie Nerbrand på ledarplats.

Efter denna dag har det fått mig att tänka till lite. Ställer jag för höga krav på mina elever, krav de inte kan leva upp till? skriver Alexander Skytte i en krönika.

Centerpartiet har en gyllene chans att lägga om sin skolpolitik på ett sätt som skulle vinna starkt stöd hos lärarkåren. Det skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges lärare.

Nej, skolan behöver inte bli bättre på ”lågaffektivt bemötande”. Tvärtom är bristen på gränssättning ett av Sveriges största samhällsproblem. Det skriver Anna Dahlberg på ledarplats.

Varför vill skolledningar att lärarna aldrig tar i med några som helst hårdhandskar mot stökiga elever? skriver Fredrik Haage på ledarplats.

Jag höjer lite på ögonbrynen åt debattören Arensbergs påstående att politiker använt Römosseärendet för att bygga egna politiska plattformar, skriver Axel Darvik (L).