Barn som inte får lära sig att läsa och förstå en text riskerar att hamna i utanförskap hela livet. De långsiktiga konsekvenserna blir stora för individen men astronomiska för samhället. Ska Sverige fortsatt vara ett land präglat av demokrati, utbildning och bildning är det läsningen vi måste säkerställa, skriver Björn Orring, Svensk biblioteksförening.

Den nya skollagen lyfte helt sonika bort skolans uppgift att vara första linjens vård och att vara ett lokalt folkhälsoinstitut. Nu har ingen det uppdraget, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita och medicine hedersdoktor Karolinska institutet.

Marika Andersson, rektor på Lövgärdesskolan i Angered, beskriver i sin krönika sitt drömsamhälle där människor tar hand om varandra och även de som är utanför normen är trygga och inkluderade.

För oss studenter är det viktigt att högre utbildning inte glöms bort eller nedprioriteras. Högskolefrågorna behöver ständigt stå på agendan, skriver Emelie Fransson, ordförande LR Stud och Titus Fridell, ordförande Lärarförbundet student.

Hans Bergström har rätt i att det är fullt lagligt att göra vad man vill med pengar ”som blir över” från skolpengen. Men med en offentlighetsprincip vore det lättare för Sveriges skattebetalare att se var våra skattepengar slutligen hamnar, skriver journalisten Sofie Axelsson i en slutreplik.

Debatten om en svensk litteraturkanon är igång igen, efter den nya regeringens skrivelse i Tidöavtalet. Vesna Prekopic har läst formuleringarna och undrar varför inte alla applåderar, skriver DN:s Vesna Prekopic.

År 1999 fick Karlstads universitet sin titel. Gemensamt för dessa är att de redan innan utnämningarna kritiserades för undermålig utbildningskvalitet, skriver Kajsa Dovstad och Nora Karlsson, Timbro.

Det finns utrymme att förbättra svensk skola. För att friskolorna än bättre ska bidra positivt till utbildningsväsendet, vill vi se en översyn av friskolesystemet, skriver Karin Johansson, vice vd, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

När vi anpassar verksamheten efter barnens behov behöver vi inte bara se till deras utveckling, utan också deras välmående. Det skriver Sofia Grimm, lärare i fritidshem och utvecklingsledare för fritidshem i Täby.

De flesta arbets­givare ställer höga krav på svensk­kunskaper som många utlands­födda inte når upp till. Åtgärder som förbättrar svensk­utbildningen bör prioriteras, skriver två national­ekonomerna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth.

Det är skillnad mellan IES som företag och vad vi gör med våra privata tillgångar. Och det bör finnas en skillnad mellan myndigheter och enskild verksamhet, skriver Hans Bergström, ”The Hans and Barbara Bergstrom Foundation”, i en replik.

I morgon, den 26 oktober, är det skyddsombudens dag. De hör till arbetslivets allra viktigaste aktörer. Vi behöver fler välutbildade skyddsombud som jobbar för en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Det är viktigt årets alla dagar – inte bara på skyddsombudens dag, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén från det blivande fackförbundet Sveriges Lärare.