Dålig svenska och bristfällig information. Men glättiga broschyrer. Att inte skolinspektionen reagerar? skriver Lisa Pelling på ledarplats.

Regeringen vill göra förskolan skärmfri, satsar extrapengar på fysiska läromedel och skrotar planerna på digitala nationella prov på lågstadiet. Det är inte en dag för tidigt, skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist på ledarplats.

Skolplattformen står i vägen mellan läraren och undervisningen – den blir viktigare än planerandet och efterarbetet, skriver Maria Wiman i en krönika.

Tidningen Fokus skriver kritiskt om en fortbildning för lärare om islamofobi arrangerad av Forum för levande historia. Baserat på detta har även Expressen på ledarplats kritiserat myndigheten. Som statlig myndighet både kan och ska vi granskas. Det välkomnar vi, skriver Petra Mårselius, Forum för levande historia.

Ett offer för våld och våldtäkt i skolan måste säkras rätten till en trygg skolgång utan att dagligen behöva träffa på sin förövare. Det skriver Niels Paarup-Petersen (C), utbildningspolitisk talesperson.

Regeringen vill att stökiga elever lättare ska kunna omplaceras för allas trygghet. Men även de vuxna som ska hjälpa lärarna skapa ordning måste ha ett ”brottsofferperspektiv” och vara till för alla elever, skriver Håkan Boström i en ledare.

Det minsta vi kan begära är att slöjdkritikerna tar en titt på bild- och slöjdämnenas kursplaner innan tvärsäkra och felaktiga konstateranden görs. Det skriver Anette Göthlund, professor i bildpedagogik på Konstfack.

Alla skolor behöver ha en ekonomi i balans och över tid bära sina kostnader. Även kommuner stänger skolor när elevunderlaget minskar år efter år, skriver Anneli Wisén, Vittra, och Paula Hammerskog, Academedia, i en replik.

”Det finns rika möjligheter för lärare att undervisa om, och med elever diskutera, just de frågor som artikelförfattaren efterlyser”, svarar Skolverket i en replik.

Det finns en risk att vissa elever exkluderas om inte text görs tillgänglig på flera olika sätt, skriver debattörerna.

Debatten kring den svenska skolan är hetare än på länge, och frågan om friskolornas roll och påverkan är från vänsterhåll som en repig skiva. Det är vänsterns eviga syndabock för den svenska skolans misslyckande, skriver Niklas Gretzer (M)

I slöjden kan de som annars inte är studiemotiverade visa sig på styva linan. Kanskeär det det som provocerar. Klassföraktet tar aldrig kvartsrast, skriver Åsa Linderborg.