Än en gång har flumpedagogerna på Skolverket fått sabotera framtagandet av nya läroplaner. Det är allt mer tydligt att myndigheten är oförbätterlig. Problemen sitter i väggarna och därför måste den läggas ner. Det skriver Henrik L Barvå i en ledare.

Storbritannien har ett "year of reading" där läsning kopplas ihop med musik, idrott, mat, familj och annat som ägnas mycket tid. Kanske kan alla som stod bakom läslovet och kampanjen för bemannade skolbibliotek samlas för ett sådant år för Sverige, skriver Helene Öberg, Svensk biblioteksförenings ordförande.

Vår undersökning visar att kvinnliga skolledare behöver agera mer aktivt för att påverka sin lön jämfört med manliga skolledare. Det skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

I desinformationens tidsålder är det inte längre hållbart att se undervisning i källkritik som en sidosyssla, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare. 

Vi behöver bli bättre på att förmedla den lycka som läsningen kan ge. Den lyckan handlar om insikter – om att förstå andra perspektiv och att utmana sin egen världsbild, skriver företrädare för Expertrådet för läsning.

Gud förbjude om lärarna fick fria eftermiddagar där de kan planera sina lektioner, kontakta vårdnadshavare, rätta läxförhör eller annat trams, skriver HP Tran med anledning av alla möten som tar upp tid.

När bild- och musiklärare förväntas hålla reda på flera hundra elever samtidigt uppstår en betydande mental belastning, skriver bildläraren Samuel Nilsson.

Idag förefaller det talade språket sakna viktiga gränser. Populistiska makthavare gör att hatspråket också får en plats på skolgården. Kalla ord som pekar ut människor i syfte att trycka ner och förminska, skriver Anne-Marie Körling.

”När resultaten kanske blir sämre år efter år är det enkelt att rikta blicken mot eleverna, medan den mer självklara frågan borde vara: Vad gör skolan – eller vad gör den inte? – för att utveckla elevernas språk?”, skriver svenskläraren Emma Bore Nordmark.

Regeringens många utredningar leder under våren fram till konkreta reformer. Sveriges Lärare har synpunkter på enskildheter, men det finns en positiv huvudinriktning: förstärkningen av statens roll gentemot skolhuvudmännen.

Emmelie Persson och varför hon är lärare i förskolan – och vad hon skulle göra om hon var utbildningsminister för en dag.

Om man berättar för människor i andra länder hur det svenska systemet fungerar så tror de inte på vad man säger. Det är helt självklart friskolor ska lyda under samma offentlighetsprincip som kommunala skolor – även om det tog över 30 för ett sådant förslag att landa på riksdagens bord, skriver Per Kornhall.