Ibland verkar det som att färdighetsträningen och nötandet hoppas över i skolan av rädsla för att det ska döda barnens lust att lära, skriver redaktionschefen Hampus Jarnlo.

Tystnads-och kränkthetskulturen är en folksjuka. Om inte eleverna tränas i andra perspektiv i skolan, vad är det för intoleranta människor som släpps ut i samhället? skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Ivern att reglera friskolorna riskerar att gå ut över valfriheten. I stället för mångfald riskerar vi att få en oligopolmarknad med kommunala aktörer och ett fåtal stora skolkoncerner. Det går tvärt emot friskolereformens syfte, skriver studenten Hugo Burén.

En del av den vinst som friskolekoncernen Academedia gör varje år beror på fusket med glädjebetyg, skriver Magnus Ekblom och Göran Drougge, före detta lärare och fackligt aktiva på Academediaskolor.

För att uppmuntra sparande – och ge alla en rättvis start på vuxenlivet – föreslår vi att staten skänker ett ISK-konto med 50 000 kronor på till alla svenska ungdomar som fullföljer sin gymnasieexamen. Detta skulle kunna finansieras inom systemet, skriver Johan Sjölander och Payam Moula, tankesmedjan Tiden.

Språkkunskaper ger unga självkänsla. Barn som kan uttrycka sig själva med språket respekterar sig själva och därmed andra, skriver Ann-sofie Hermansson på ledarplats.

Det behövs effektiv samverkan mellan aktörer som skolan, kommunen och vården för den växande grupp unga som varken arbetar eller studerar, skriver Anki Sandberg, Attention.

Det har forskats en del om effekterna på barnen och trots att beläggen inte är helt klarlagda för att hundars närvaro i skolan gynnar barnen, har detta tagits som ett faktum, skriver debattörerna.

Både Sverige och Karlstad skulle tjäna på att en oberoende kommission utvärderade universitetsstatusen, skriver debattörerna Kajsa Dovstad och Nora Karlsson i en slutreplik.

Traderingen av goda värderingar och kunskap om demokratins grundläggande principer är av fundamental betydelse för den liberala demokratins fortbestånd, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

När lärare inte lyckas effektivisera sitt arbete tvingas de att öka tempot, trots att det redan är så högt att läraryrket den senaste tjugoårsperioden gått från att vara ett friskyrke till ett riskyrke. Det skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.