Utredningen om lärares arbetstid och de regleringar som föreslås är kraftigt underfinansierade. Den som riskerar att ta smällen för reformerna är rektorerna – medan tjänstemännen på förvaltningarna står tysta, skriver Fredrik Hammarström, rektor och lokalordförande för Sveriges Skolledare.

Vi delar inte forskarnas slutsatser. Samtidigt är vi oroliga för att vanliga lärares röster inte kommer fram i denna viktiga fråga, som riskerar att tas över av personer på långt avstånd ifrån klassrumsvardagen. Det skriver 12 lärare i en replik.

Det talas allt oftare om behovet av hårdare tag i skolan – om nolltolerans mot allt som avviker från den tänkta normen. Men i mitt klassrum ser verkligheten annorlunda ut. Där är variationen inte ett problem, utan själva förutsättningen för att lärande ska ske, skriver folkhögskolläraren Kristina Ståhlnacke.

Elever måste lära sig att komma förberedda till lektionerna redan på lågstadiet, skriver Setayesh Kormi Nouri: ”Det vi kallar ´förberedelse´ i skolan kallas professionalism i vuxenlivet. Om skolan på allvar ska förbereda elever för framtiden måste ansvar bli en naturlig del av utbildningen, inte något vi hoppas uppstår spontant i årskurs 1 på gymnasiet”.

Det som ofta kallas samverkan i dag är något helt annat än intentionerna. I många skolor innebär det bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem.

Regeringens elevhälsoutredning har många bra delar men riskerar att bli en ren pappersprodukt när konsekvensanalyser saknas och allt ändå hamnar på rektorns bord, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Skolan låtsas att alla elever kan klara allt. Är det för känsligt att prata om de svagbegåvade barnen? Det skriver Linda Jerneck på ledarplats.

Om vi vill motverka genvägar och fusk med AI måste vi återupprätta läraryrket. Vi måste satsa mer på mänsklig undervisning. AI kan aldrig ersätta en levande dialog, skriver Erik Cardelús, lektor i språkdidaktik.

Varje dag är en kamp för oss föräldrar och våra barn med neuropsykiatriska diagnoser. Skolan fungerar inte och barnen blir hemmasittare – vi föräldrar tvingas sluta jobba. Och resursskolan har fullt, skriver Vic Vem, artist och pappa.

Det blir problematiskt när socialtjänsten ska sätta formen för våra SIP-möten – trots att skolan bär huvudansvaret för elevens skolgång. Det menar Anna Lena Oscarson, rektor och lokalordförande för Sveriges Skolledare i Heby kommun.

Politikens uppgift är inte att detaljstyra driftsformer, utan att utveckla kvalitetsuppföljning, transparens och incitament som gynnar resultat. Om man vill motverka eventuella höga vinster är vägen dit inte fler regler och byråkrati, utan ökad konkurrens och öppenhet, skriver Johan Kyllerman, Atvexa och Bijan Fahimi, Tellusgruppen.