Beteenden vi aldrig skulle tolerera i samhället är vardagsmat på många skolor. Inte bara på internaten Sigtuna och Lundsberg, skriver Linnea Lindquist.
Ett bibliotek i Strömstad har gjort en orosanmälan efter att ett barn lånat en dark romance-bok. DN:s Malin Ullgren konstaterar att hennes egen läsning i låg- och mellanstadieåldern i dag hade varit skäl för fosterhemsplacering.
Barn – och deras föräldrar – är rädda för att berätta om kränkningar och straffsystem på Sigtunaskolan. Ett tjugotal anmälare vädjar till Skolinspektionen att granska verksamheten igen. ”Jag tycker att det är konstigt att det funnits ett system så länge utan att skolan har stoppat det”, skriver en elev.
En skola ska öppna dörrar, inte bygga murar. Sverige behöver en gemensam skola som bryter klassamhällets hierarkier – inte ett system som låter nästa generation ärva dem, skriver Vilgot Lindberg, socialdemokrat.
I debatten om de sjunkande PISA-resultaten hävdas bland annat att elever behöver anstränga sig mer. Ansträngning är en förutsättning för lärandet. Därför är det viktigt att förstå varför elever anstränger sig, fortsätter vid svårigheter eller ger upp, skriver Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Personalen ska få förskolan att gå ihop – nu ska de också få föräldrarnas livspussel att fungera. Cykeltaxi hem kan låta omtänksamt, men förskolan kan inte fixa allt, skriver Förskoleupprorets Anki Jansson.
Att hjälpa ett barn är inte alltid att ta bort det svåra. Ibland är det att stanna kvar bredvid medan barnet gör något svårt fler gånger än andra behöver, skriver rektor Anna Lena Oscarson i en krönika.
Nästan hälften av landets kommuner saknar skolor som serverar frukost, trots att både elever och kommunföreträdare ser positiva effekter. Det skriver Vidar Ekman, Elevernas riksförbund och Cecilia Kocken, Arla Sverige.
Det ligger förslag på riksdagens bord som riskerar att slå undan benen för små, ideella och välfungerande friskolor, skriver debattörer från Rådet för ideella friskolor inom Almega utbildning.
Barn och unga med DLD, Developmental Language Disorder, riskerar att stå utan behandling när utredningen dröjer. Tillgången till logopeder inom elevhälsan varierar stort, och en kartläggning visar att skolsköterskor ofta saknar nödvändiga kunskaper. Debattörerna kräver ett bredare samarbete kring funktionsnedsättningen.
Tiktok klarar unga människor av att använda i alla fall – det finns inget behov av att väva in det i undervisningen eftersom en halvtimme på Tiktok inte kommer att göra eleven till en starkare läsare eller en bättre skribent, skriver svenskläraren Karin Herlitz.