Att den myndighet som ansvarar för våra barns skola har så lite respekt för vetenskap och beprövad erfarenhet är djupt oroande, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.
Friskolor ska inte få göra reklam och medvetet vilseleda sökande ungdomar. Ett grundproblem är att högern allt för länge lyssnat på skolkoncernerna i stället för att se till våra barn och ungas intressen, skriver Åsa Westlund (S).
Stäng inte in klätterstenen. Barn behöver få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande, skriver debattörerna Maria Hammarsten och Carina Brage.
”Vad innebär det egentligen att göra jobbet tillräckligt, att inte vrida ur den där trasan till kropp man har mer än nödvändigt? ”, skriver Maria Wiman.
Risken med öppet hus är att fokus hamnar på det yttre faktorerna, som flashiga lokaler och it-utrustning, i stället för på information om utbildningen, det eleverna har möjlighet att lära sig och framtidsutsikter. Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Idag ska grundskolan ha minst 50 procent undervisning på svenska. I gymnasiet bara 10 procent. Det är för lite. I Sverige pratar vi många språk. Det gemensamma stavas svenska, skriver Aftonbladet på ledarplats.
Det finns ingen forskning som stödjer lågaffektivt bemötande som universallösning. Däremot är det förstås billigt – på kort sikt, skriver DN på ledarplats.
Skillnader i barns uppfostran syns direkt i klassrummet. Skoldebattören Linnea Lindquist har mött många föräldrar som upplever att de har tappat kontrollen över sina barn. Nu krävs det att vi vågar prata om det tabubelagda, skriver hon.
Det förebyggande arbetet mot grov kriminalitet börjar på förskolan, i skolan och på socialkontor. De som jobbar där är övervägande kvinnor. Och de måste få högre lön för det allt svårare och mer riskfyllda arbete de gör, skriver Clara Berglund, Sveriges Kvinnoorganisationer m.fl.
När diskussionen går het tycks landet plötsligt husera horder av experter specialiserade på hur vi ska sköta vårt jobb, skriver Maria Wiman i en krönika.