Om trenden med mer engelskspråkig undervisning ska fortsätta behövs större förståelse och kunskap för hur det påverkar barnen. Det skriver Mathias Bred på ledarplats.

Region Värmland, arbetsgivare för regionens fem folkhögskolor, bestämde nämligen att anställda på folkhögskolorna inte fick medverka i manifestationen på arbetstid, skriver Brita Ahlenius, Sveriges lärare folkhögskola, med flera.

Vad är det egentligen som gäller i förskolan, får man pussa barn? Bör man pussa på barnen? Jag har funderat, jag har till och med letat efter riktlinjer om vad som gäller. Det jag har hittat är otydligt, skriver förskolläraren Eva Lindström.

Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.

Att de abstrakta symboliska språken har tagits bort från undervisningen betyder att eleverna inte vet vad fysik och kemi innebär när de går ut grundskolan, skriver debattörerna.

 Johan Kant sågade Jörgen Tholins och Helen Ängmos beskrivning av betygssystemet i en debattartikel på Vi Lärare. Nu skriver Gunnar Hyltegren i en replik att Johan Kant själv brister i förståelse.

Terrordömda IS-sympatisörer som jobbar med barn låter som en omöjlighet i svenska skolor. Ändå är det precis detta som har hänt, skriver Patrick Reslow (SD).

Om inte en samlad vuxenvärld tydligt markerar lär sig barnen att det lönar sig att använda våld, hota andra och förstöra, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Sex kulturchefer har gått ut i ett välkommet upprop mot läskrisen. En satsning på läsning kräver fokus på text i skolan – och det ska vara riktig text, skriver Paulina Neuding på ledarplats.

Under söndagen deltog Sveriges Lärare i ytterligare en manifestation mot regeringens lagförslag som kan tvinga lärare att uppge ifall de har papperslösa elever. "Vårt jobb bygger på våra elevers tillit, och förslaget strider mot yrkesetiken", säger Ylva Ljung Sveriges Lärare.

Hur står det egentligen till med det bevingade uttrycket ”vetenskap och beprövad erfarenhet” inom skolvärlden? Svaret är: Inte så bra, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.

En drös kulturredaktörer tror att de vet hur skillnaderna i läsförmåga mellan elever i svenska skolor ska minska. De har ett förslag. Men leder det till vad de önskar? Det skriver Petter Birgersson i en ledare.