Vi undertecknare är alla oroliga för den försvagade ställning som det svenska språket fått i det svenska skolsystemet.

Barn som inte går till skolan kan inte lämnas åt sitt öde. Det behövs åtgärder för att hjälpa de så kallade hemmasittarna tillbaka till skolbänken, skriver Andréa Hedin (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Det är en orimlig norm att studenter idag är undantagna från rätten till ledighet, att ta igen sig och hämta ny kraft. Det är dags att modernisera studiemedlet, skriver företrädare för studentkårer.

Det minsta nationella programmet i gymnasiet är det humanistiska. Istället för ett eget program bör det ingå i samhällsprogrammet för att på så sätt säkra bättre möjligheter till språkstudier, skriver Staffan Edmar, fil. lic., tidigare kanslichef i Riksdagens utbildningsutskott.

Det som Mats Alvesson och Magnus Henrekson pekar på som problem i den svenska skolan är ett stickspår som för debatten bort från skolans verkliga problem. Det skriver Christer Wretborn i en replik.

I de gamla fackförbunden har ilskna medlemmar ofta setts som lite besvärliga, men i det nya bör de ses som en kraftkälla. De frågor som de arga medlemmarna har drivit står ju nu i det gemensamma programmet, skriver Åsa Plesner i en krönika.

Hon är en tossa, hon har för mycket på sitt bord, hon är ett extremfall och ingalunda representant för en hel yrkeskår. Men jag tror att det är precis tvärtom. Jag tror att jag är långtifrån ensam, skriver Maria Wiman i en krönika.

Det handlar om allmänhetens rätt att få reda på hur skolan fungerar, skriver debattörerna i en slutreplik.

Slöjor ska inte tillåtas på förskolor eller i lågstadiet och könsuppdelad undervisning bör förbjudas, anser Sarah Kullgren och Soheila Fors, Kristdemokratiska kvinnoförbundet.

Medlemsvolym är bara kraft till megafonen – det är gräsen som spräcker betongen, skriver lokal- och huvudskyddsombudet Samuel Byström.

Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva. Gör som i Norge och skriv in punktskriften i skollagen. Vi måste garantera att även barn med synnedsättning får möjlighet att leva ett aktivt liv med utbildning, arbete och fritid, skriver Niklas Mattson, Synskadades Riksförbund.

Risken är stor att fritidshemsutredningen glöms bort, skriver Johan Enfeldt, välfärdsutredare på LO som föreslår att avgiften tas bort och att alla barn får rätt att gå på fritids.