Den skoldebatt som nu förs sysslar inte med vad eleverna ska lära sig i skolan och vilka former för lärande som ska förekomma utan kretsar nära nog uteslutande kring frågor som rör skolans huvudmannaskap och ekonomi, skriver debattören Rolf Ekelund.

I debatten om den svenska skolans kvalitetsproblem lyfts 1990-talets systemreformer som centrala bovar. Det är dock att göra det alltför lätt för sig. Skoldebattören Inger Enkvist konstaterar att den negativa spiralen började decennier tidigare.

Realgymnasiets sätt att arrangera tillgång till hästar och stall förklarar en del om hur marknaden fungerar, skriver Fredrik Segerfeldt, näringspolitisk expert på tjänsteföretagen Almega.

I dag utbildar vi fler än vad som efterfrågas till vissa branscher och färre än vad vi behöver till andra. För att ändra på det lägger vi nu om utbildningspolitiken, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S).

Efter ett kvartssekel med individuella lärarlöner har systemet snedvridits av en giftig mix av faktorer. Erfarna lärares försprång har försvunnit. Skolan behöver en ny lönestruktur som premierar formella meriter, förtjänst och skicklighet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund, och Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Om KD verkligen värnade västerländska värderingar skulle de förbjuda konfessionella skolor, skriver Jenny Maria Nilsson på Aftonbladet kultur.

Elever och föräldrar vill veta att skolan de valt finns kvar och att barnens betyg inte är satta för att gagna skolans marknadsföring och framtida vinster, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Elever som har svårt för teoretiska ämnen, men praktiskt lagda, får inte ens glänsa i slöjden eller på gympan. Det är lika brutalt som det är meningslöst, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Skärmar ska användas som redskap för barnen, inte för konsumtion. Vi litar på att förskollärarna har kompetens att avgöra när digitala verktyg är lämpliga, skriver Skolverket i en replik.

Höga betyg på en skola kan i sig vara en konkurrensfördel inför nästa årskull elever och så vidare. Det ser snyggt ut, även om det tummas på undervisningskvaliteten, skriver krönikören Ola Mårtensson.

I stället för att jaga fristående skolor bör riksdagen ta sig an de verkliga problemen i svensk skola: svaga kunskapsresultat, psykisk ohälsa, hög frånvaro och dålig arbetsmiljö, skriver debattörerna.

Skärmarna påverkar våra liv – oavsett om vi är barn, unga eller vuxna. Förmodligen handlar lösningen om måtta och variation. Om att låta barnen leka både med kottar och med smarta appar, skriver Peter Gustavsson i en ledare.