Listan på bristyrken i Sverige blir allt längre. Att regeringen då skär ner på yrkeshögskolan och arbetsrelaterad vuxenutbildning i budgeten är svårbegripligt, skriver Liv Beckström på ledarplats.

Vi borde kunna ha ett offentligt samtal om slöja utan att man förväxlar omtanke om människors frihet med rasism. Ett grepp som tyvärr Rädda Barnens ungdomsförbundsordförande Warda Abdalla tar till. Slutreplik från sex M-riksdagspolitiker

Irina Eriksson, lärare i fritidshem, tackar sin utbildning för att hon kan se och hantera alla barns olika behov i elevgruppen.

Lärare riskerar att skuldbeläggas för brister på systemnivå, skriver Johanna Mufic, ämneslärare och doktor i pedagogik.

I många skolor har luciafirandet ersatts av ljusfester. Johanna Schreiber, författare och journalist, ser hur ängsligheten gör att december präglas av nollkultur i stället för mångkultur.

I Frankrike började pedagogerna från början. Ingen dator. Skriva för hand. Min första reaktion var att bli enormt orolig och fördomsfullt tänka att pedagogiken låg efter här. Så fel jag hade, skriver biologiläraren Anna Jacquet.

I den politiska debatten talas det ofta om rätten till likvärdig vård och skola. Men vad betyder det? Är det möjligt? Är det ens eftersträvansvärt? skriver Petter Birgersson på ledarplats.

Utbildningsministern vill diskutera den så kallade cancelkulturen inom akademin – men det borde vara en uppgift för universitet och högskola, inte politiken, skriver litteraturprofessor Åsa Arping.

Synproblem hos barn ökar. För vissa är symtomen på synfel förvillande lika dem för neuropsykiatriska funktionshinder, skriver Lena Petersson Lindeli, leg. optiker, magister i klinisk optometri, och Sara Wittskog, kliniskt ansvarig, Synologen.

Att förse alla förskolebarn och lågstadieelever med skärmar har varit ett enormt experiment. Nu måste skolministern sätta stopp – och det brådskar, skriver Linda Jerneck på ledarplats.

Politiker måste ta ansvar för digitala tjänster och verktyg. Med dåliga upphandlingar och för låg kompetens riskerar vi att upprepa fiaskot med Skolplattformen, skriver Karin Ernlund (C), Svante Linusson (C) och Claes Nyberg (C).

I dag är det mer regel än undantag att svenska skolelever har en bärbar dator eller en surfplatta. Digitaliseringen av skolan har varit en uttalad politisk strategi och de som undrade hur genomtänkt denna satsning egentligen var, pekades länge ut som bakåtsträvare, skriver Alex Vårstrand på ledarplats.