Språket är avgörande för förmågan att senare ta till sig kunskap och hänga med när man börjar skolan, skriver Nina Miskovsky (M)

Det politiska styret i Malmö har drivit igenom besparingar på 200 miljoner kronor för stadens skolor och förskolor. Det innebär inget annat än en katastrof, skriver fackliga företrädare för Kommunal, sektion Malmö förskola/skola.

Arbetsmarknadens parter behöver blicka mot Norge och Danmark och lära oss hur fack och arbetsgivare tillsammans kan utveckla modeller för framtidens yrkesutbildningar. Det skriver Torbjörn Hållö på ledarplats.

Listan på bristyrken kan göras hur lång som helst och saken blir inte enklare när nio av tio arbetsgivare har det svårt att rekrytera yrkeslärare. När läget är akut krävs drastiska åtgärder, skriver Academedias vd Marcus Strömberg.

Skollagen säger att våra elever har rätt till en trygg miljö i skolan där de kan utvecklas, stimuleras och nå kunskapsmålen. Vi som arbetar i skolan tar lagen på allvar och vill gärna ha en chans att efterleva den, skriver 19 lärare på Ryaskolan i Göteborg.

Arbetsförmedlingen måste nu storsatsa på att stärka kopplingen mellan skola, utbildningsväsende och näringsliv, skriver bland andra Ulf Bokelund Svensson, vd och skatteexpert .

Skolchefen Dennis Hjelmström skriver att skolan behöver fredas från tillfälliga pedagogiska trender och nya arbetsmetoder, som inte sällan kan vara ovetenskapliga. Jag kommer att fokusera på att ta tillbaka skolan till grunderna och komma bort från experimenten, skriver skolminister Lotta Edholm.

Det som låter så lätt är ju egentligen ganska svårt. Ja, det finns inga enkla lösningar eller ”quick fix”. Dock har jag genom åren lärt mig att det är precis i början som ribban sätts, skriver Joel Carlsson.

I skolans värld uppmuntrar vi ofta varandra att be om hjälp, men snälla klasslärarkollegor, kom ihåg de olika förutsättningarna för relationsskapande i ditt kollegiala bemötande när en kollega faktiskt ber om hjälp, skriver musikläraren Carolina DiMaria.

Ungdomar med adhd-diagnoserna i Sverige har mellan 2009 och 2019 blivit fem gånger fler. Men det är knappast barnen som blivit drastiskt annorlunda på tio år. Det vi ser är resultatet av en välvillig men i många fall havererad skolpolitik. Det skriver Emil Nilsén på ledarplats.

Tyvärr betraktas ofta erfarna lågstadielärare som betonar handskriftens betydelse och en strukturerad nybörjarundervisning som bakåtsträvare av sina kollegor. Men kan det faktiskt vara så att de egentligen har rätt? skriver Barbro Westlund.