Varför dyker plötsligt den extrema och osvenska skolformen No Excuses upp i debatten, från till synes koordinerade aktörer? Specialläraren Niclas Fohlin manar till besinning.
Hur vi talar om elever speglar hur vi ser dem och det formar deras lärande. Relationer är inte hela svaret, men de är ett kraftfullt verktyg som förstärker lärandet och öppnar fler dörrar än en ensidigt instrumentell syn på undervisning. Elevsyn och relationer hör ihop, skriver specialläraren Disa Karlsson Malik.
Att kalla relationsskapande ”antiintellektuellt” är att misstolka både forskning och verklighet. Viktor Björnberg har inte förstått vad relationsskapande faktiskt innebär – och framför allt inte varför det är så centralt för undervisning, skriver Emelie Kyllönen, ämneslärare i svenska.
I en liberal demokrati behöver det finnas lika möjligheter att utbilda sig. Skolan är enligt lag skyldig att kompensera för skillnader i uppväxtvillkor, så att alla elever får samma förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Denna rättighet gäller lika mycket för elever i städer, som i landsbygd. Det skriver Marcus Rossheim på ledarplats.
De flesta sköter sin mobilanvändning på ett utmärkt sätt i skolan, och de som har svårt att hantera telefonerna kommer inte att sluta på grund av ett symbolförslag om mobilförbud, skriver Anita Grigic Magnusson, adjungerad lektor vid Göteborgs universitet.
Förskolan ska vara en fristad från förtryck, men i våra förskolor finns flickor som redan i förskoleåldern förväntas dölja sig bakom en slöja. Det är dags att sätta barnens rättigheter före vuxnas påbud. Därför har Demokraterna lagt en motion i Göteborgs kommunfullmäktige om att utreda ett förbud mot slöja på barn i förskolan, skriver Demokraterna.
Vi delar Anna Trobergs oro över bristen på utbildade skolbibliotekarier och de otillräckliga satsningarna som följt i lagstiftningens spår. Samtidigt vill vi förtydliga att distanskursen Skolbibliotekarien och det pedagogiska rummet inte syftar till att ersätta bibliotekarieutbildningar. Det skriver Jonas Asklund och Mary Ingemansson från Högskolan i Kristianstad i en replik.
Först måste elever övertygas om att det är okej att erkänna att de knappt eller inte alls läser böcker på sin fritid. Sen kommer nästa utmaning, skriver svenskläraren Emilia Friberg.
Det finns mycket skattemedel att hämta hem för skolkoncernerna om vi tillåter no excuses-skolor i Sverige. Det skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en replik till Barbara Bergström.