Förskjut inte det ordinarie utbildningsväsendets ansvar till folkhögskolan – den är en egen utbildningsform som fyller ett särskilt syfte i svensk utbildning, skriver Bo Broman och Patrick Reslow (SD).    

Den cyniske undrar: Varför ska jag gå i skolan när jag kan göra en prövning med en bråkdels ambition? Det skriver svenskläraren Fredrik Sandström efter Ämneslärarens stora granskning av sommarlovskolan.

Ta tillvara på specialpedagogers och speciallärares unika kompetens i det främjande och förebyggande arbetet med fokus på skolutveckling, skriver debattörerna.

Många hemmaföräldrar vittnar i dag om kontinuerligt tjat från närstående och förfärade reaktioner när de berättar om sitt val. Det nya förslaget om förskolan gör att familjers möjlighet att välja omsorg efter önskemål och behov monteras ned, skriver Altingets krönikör Paula Bieler Eriksson.

Vi delar inte läraren Karin Herlitz bild av att bedömningen av nationella prov i svenska behöver fastna i ”detaljer”. Vår bedömningsmodell täcker breda delar av en text, skriver Saga Bendegard och Anne Palmér som utformar proven.

”Låt lärare själva bestämma över sin egen tid. Vilken skolledare är modig nog att börja?”, skriver Madeleine Wallin, skyddsombud LR.

När kommunpolitikerna lovar historiska satsningar på skolan glömmer man att nämna en sak – nämligen att man samtidigt tvingar skolan till strukturella effektiviseringar, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

Digitaliseringen ses som ett framtidslöfte av såväl arbetsgivare inom skolvärlden som Sveriges kommuner och regioner och säljs in av stora aktörer inom EdTech industrin. Men Aron Trägårdh ser här en risk för att lärarnas professionalism urholkas och att kostnaden kan vara högre än bara den ekonomiska. "EdTech urholkar tilliten till lärarnas professionalism"

I den statliga utredningen som tittar på elevers möjligheter att bättre nå kunskapskraven redovisar Utbildningsdepartementet i sitt slutbetänkande hur skolor ser på det hälsofrämjande arbetet. Resultatet visar att många skolor är osäkra på vad ett hälsofrämjande arbete innebär, skriver Reacta på sin blogg.

Reglera hur många elever det får vara maximalt i varje klass, hur många undervisningstimmar varje lärare kan ha. Inför krav på labbsalar, bibliotek, skolgård och matsal men också att eleverna får läroböcker i alla ämnen. Den luddiga målstyrningen som gör att skolor kan skära ner hur mycket som helst måste bort, skriver Filippa Mannerheim, lärare.

Svenska handelskamrar: Behovet av svetsare, operatörer och underhållstekniker är närmast omättligt. Samtidigt läggs utbildningar till dessa yrken ned för att för få söker dem. Enbart fler platser löser inte problemet. Flera lokala exempel visar hur det går att öka attraktiviteten genom att prioritera lärlings­anställningar.

Sveriges Ingenjörer: Hur kan nära 40 procent av eleverna på gymnasiets största högskole­förberedande tekniska program inte vara behöriga till det som är programmets huvudsyfte? Det är dags att korrigera kursplanen.