Som förskollärarstudent får jag hela tiden höra hur viktigt det är att låta barnen utvecklas och bli omhändertagna. Därför gör det mig mörkrädd att det finns vuxna som vill att vi som arbetar i förskolan ska ange papperslösa barn, i strid mot barnkonventionen, skriver förskollärarstudenten Elliot Andersson.

Man kan inte bygga ett ståtligt slott på ett fundament av glas. Lika lite kan man locka med karriärstegar i en skola som krackelerar i grunden, skriver Maria Wiman, högstadielärare.

Fler unga är stressade. Men lägg inte huvudet på sned och sänk kraven i skolan. Säg istället: ”du kan mer än du tror!” Då rustas de för framtiden, skriver Carolin Dahlman på ledarplats.

Det är helt galet att rektorer kan komma att spara in på läromedel och undervisning för att täcka kostnaderna när barnen äter mer skolmat – i högskattelandet Sverige, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.

Skolan ska vara en plats där barn och ungdomar får lära sig om samhället och rustas för att bli självständiga individer. Att då visats i en miljö där både ens tarmtömning och klädval ständigt övervakas är fel väg att gå, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Medelklassen har kunnat åka på fyra semestrar per år samtidigt som deras barns skolor inte haft råd med skolböcker. Det behöver inte vara så, skriver DN på ledarplats.

Enligt Rädda Barnen, som sedan 1991 tagit fram statistik på barnfattigdom i Sverige, lever nästan 200 000 barn i ekonomisk utsatthet. Det är ungefär var tionde. Eller var, innan den nuvarande krisen, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Vi måste kunna erbjuda eleverna att äta sig mätta utan att tumma på utbildningens kvalitet. Det måste gå att göra andra ekonomiska prioriteringar, skriver krönikören Maria Wiman.

Regeringen presenterar i dag vad den åstadkommit inom utbildningsområdet. Åsa Westlund, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna menar att det snarare handlar om 100 dagar av nedskärningar och löftesbrott.

Igår tog regeringen beslut om ett nytt initiativ: landets expertmyndighet kommer att granska förekomsten av cancelkultur och hur svenska lärosäten främjar enskilda forskares akademiska frihet, skriver Mats Persson (L).

Modersmålslärarna är ofta välutbildade och lever mitt i kulturklyftan mellan svenskt och hemländskt. De har en unik kompetens att förstå ofta snåriga problem som invandrade familjer kan ställas inför. Den kompetensen borde utnyttjas bättre, skriver Salomon Schulman, modersmålslärare i Jiddisch, i en replik.