Vi hoppas på klara besked i de frågor som svenska idrottslärare ställs inför varje dag runtom i landet, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Ska studenterna klara av att skriva salstentor med penna och papper, kommer skolan att tvingas anpassa sig och lära eleverna att skriva begripligt för hand. Tänk att ny teknik kan vinna den striden åt oss bakåtsträvare. Leve ai-chatten! skriver Linda Jerneck på ledarplats.

Den nya chatbotten skriver bättre än de flesta högstadieelever. Skolan måste prata om hur man ska hantera detta, skriver svenskläraren Sebastian Marquez von Hage.

Vi skulle välkomna om företrädare för vinstdrivande friskolor riktade fokus mot problemet med tystnadskulturen istället för bortförklaringar. Det skriver förbundsordföranden Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand i en replik.

Listan på bristyrken i Sverige blir allt längre. Att regeringen då skär ner på yrkeshögskolan och arbetsrelaterad vuxenutbildning i budgeten är svårbegripligt, skriver Liv Beckström på ledarplats.

Vi borde kunna ha ett offentligt samtal om slöja utan att man förväxlar omtanke om människors frihet med rasism. Ett grepp som tyvärr Rädda Barnens ungdomsförbundsordförande Warda Abdalla tar till. Slutreplik från sex M-riksdagspolitiker

Irina Eriksson, lärare i fritidshem, tackar sin utbildning för att hon kan se och hantera alla barns olika behov i elevgruppen.

Lärare riskerar att skuldbeläggas för brister på systemnivå, skriver Johanna Mufic, ämneslärare och doktor i pedagogik.

I många skolor har luciafirandet ersatts av ljusfester. Johanna Schreiber, författare och journalist, ser hur ängsligheten gör att december präglas av nollkultur i stället för mångkultur.

I Frankrike började pedagogerna från början. Ingen dator. Skriva för hand. Min första reaktion var att bli enormt orolig och fördomsfullt tänka att pedagogiken låg efter här. Så fel jag hade, skriver biologiläraren Anna Jacquet.

I den politiska debatten talas det ofta om rätten till likvärdig vård och skola. Men vad betyder det? Är det möjligt? Är det ens eftersträvansvärt? skriver Petter Birgersson på ledarplats.

Utbildningsministern vill diskutera den så kallade cancelkulturen inom akademin – men det borde vara en uppgift för universitet och högskola, inte politiken, skriver litteraturprofessor Åsa Arping.