Röster höjs om att modersmålsundervisning skulle vara slöseri med skattepengar och påstås också ha en negativ inverkan på integrationen och språkutveckling i svenska. Forskning har dock redan slagit fast att modersmålet är grunden för all annan inlärning, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlen, Sveriges Lärare.

Med tanke på att tekniken har funnits som ett obligatoriskt ämne sedan 1980 är det anmärkningsvärt att det fortfarande beskrivs som ”ett ämne med kort tradition i den svenska grundskolan”, skriver teknikläraren Jalil Albazi.

Självklart accepterar inte skolor fusk. Däremot är det - precis som med betyget F - en fråga om incitamentsstrukturen, skriver gymnasielärare Therese Rosengren.

Oräkneliga är de kunskaper som eleverna ska få med sig längs lärarens planerade rutter. Samtidigt som det är inspirerande kan möjligheterna också krångla till det, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Alla elever i skolan ska få möjlighet att uppfylla läroplanens kunskapskrav och utvecklas så långt som möjligt, skriver Eva Zryd, ordförande Autism Kalmar län och Camilla Rosenberg, förbundsordförande Autism Sverige.

I Ljungby stängdes en skola efter att personalen hittat en detaljerad plan över ett tänkt attentat som en elev tydligen tänkt utföra. De hade det tveksamma nöjet att betrakta en teckning med en ritning över skolan med information om måltavlor, skriver Fredrik Haage på ledarplats.

Barn som bor i utsatta områden startar inte bara ofta sitt liv i uppförsbacke. De går även i sämre skolor och förskolor, och hamnar ännu mer efter, skriver DN på ledarplats.

En liten grupp elever i Sjöbo har länge tillåtits förpesta skoldagarna för klasskompisar och personal. Nu har skolan stängts. Vore det inte bättre att flytta de stökiga eleverna?

Betygssättningen har länge varit orättvis. Det krävs krafttag för att lösa situationen, skriver DN på ledarplats.

Sara Bruun är trött på stöket i skolor – och jamsandet med elever: ”Sätt ner foten. Sätt gränser – det är det vi vuxna ska göra. Tillsammans.”, skriver hon.

Tanken med friskolor var att elever skulle kunna välja – inte att göda jättekoncerner som vuxit sig större än skattebetalarens rätt att veta vad pengarna går till. Något för Lotta Edholm att repetera, skriver Susanna Kierkegaard på ledarplats.

Det må vara bakvänt att börsregler stoppar insyn i svensk skola. En insynsprincip gällande friskolor är dock mycket bättre än ingen insyn alls. Det skriver Martin Tunström i en ledare.