Det går att förena kulturarv, religionsfrihet och skollagens krav. De kristna friskolornas erfarenhet kan vara värdefull även för andra skolor, skriver Jan Rosman, Kristna friskolerådet.
Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning, och uppstår inte bara av en lyckosam slump, skriver läraren Christian Liljeros.
Erik Cardelús frågade sig varför Vygotskij fått så stort utrymme på lärarutbildningen. Pål Christensson svarar med en varning: ”Debatten riskerar att hamna i en alltför enkel motsättning”.
Ett samarbete mellan Myndigheten för psykologiskt försvar och gymnasieförvaltningen i Karlstad har utvecklat lärares kunskap om manipulation och vilseledande budskap. ”Genom utbildning får lärare verktyg att identifiera och bemöta påverkansförsök i undervisningen”, skriver Tobias Härnvi och Johan Österberg.
Att Socialdemokraterna alltid vill styra debatten till att handla om ägarformer i stället för om skolors kvalitet vittnar om att partiet saknar långsiktiga visioner för skolan. Det skriver M-politiker i Stockholm i en replik.
Regeringen drar tillbaka förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år, men går vidare med förslag på 14 år i stället. Vi uppmanar regeringen att i stället satsa på en trygg, säker och rehabiliterande institutionsvård för barn, skriver Sara Damberg, Rädda Barnen och Maria Frisk, Bris.
Folkbildningsrådets förslag till nya statsbidragsvillkor riskerar att leda till ökad detaljstyrning, mer administration och minskat självbestämmande för landets folkhögskolor. Förslaget bör därför dras tillbaka och omarbetas i grunden, skriver Henning Süssner Rubin, rektor på Kvarnby folkhögskola.
DEBATT. I dag finns över 20 000 ingenjörsstudenter med kunskaper som kan användas i arbetslivet här och nu, men fåtalet får chansen, skriver Teknologrådet, Sveriges Ingenjörer.
Sveriges lärare har under lång tid skrikit efter andrum. Det nya lagbeslutet om ett statligt maxtak för undervisningstid är en historisk och helt nödvändig seger för deras arbetsmiljö. Men samtidigt som lärarnas uppdrag renodlas, laddar regeringen för att klubba den nya elevhälsoutredningen. Kraven som där läggs på skolkuratorerna är inget annat än ett matematiskt och…
De tre åren med eleverna är över – för dem väntar gymnasiet. Nu reflekterar deras lärare om bildningens roll för demokratin och framtiden. ”Det finns något nästan radikalt i att sitta still med en bok”, skriver Katarina Falkeborn.
Skolan förväntas bära huvudansvaret för elevens vardag, lärande och utveckling medan förståelsen av barnet redan på förhand kodats i en diagnostisk och medicinsk logik, skriver specialpedagogen Jens Jörnborn.