Vad, varför, hur och för vem ska det läras ut? Det brukade vara de främsta frågorna, men så är det inte längre, konstaterar gymnasieläraren Linda Bönström.
Vad spelar det för roll att jag står i en bildsal och lär eleverna att skapa effektfulla bilder av is och vatten med oljepastell, när Västerhavet är tömt på fisk och permafrosten smälter, skriver bildläraren Matilda Åhall.
Regeringen har tillsammans med SD enats om ett miljardpaket för mer kunskap och ökad trygghet. Satsningarna innebär 1,6 miljarder kronor till skolan redan nästa år, skriver L-ministrarna Johan Pehrson, Lotta Edholm och Mats Persson.
Alla kommuner behöver se över sin läromedelsstrategi och sina skolbibliotek. Barn behöver böcker, skriver Janette Olsson (S), regionfullmäktigeledamot i Västra Götaland och lärare.
Likheterna mellan Tidöavtalet och Januariavtalet är slående när det gäller skolan. Om förslagen genomförs kan det innebära ett verkligt kvalitetslyft för skolan, skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola.
Lovskola, läroböcker och socialsekreterare ute på skolorna. Tre goda nyheter för svensk skola presenterades ur regeringens höstbudget under torsdagen, skriver Expressens ledarredaktion.
För de allra flesta vuxna är det svårt att lära sig ett nytt språk på en nivå som gör det möjligt att konkurrera med infödd arbetskraft. Den insikten måste läggas till grund för migrationspolitiken, skriver Paulina Neuding på ledarplats.
För att lyckas i arbetet mot mobbning, kränkningar och trakasserier krävs att regeringen lyssnar på barnens röst och sätter frågan högt på den politiska dagordningen. Det skriver Maja Frankel, generalsekreterare Friends.
Vägen till yrkesutbildning måste bli betydligt bättre. Vi föreslår därför tre förändringar av gymnasieskolans introduktionsprogram, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.
Liberalerna har tänkt fel om skolan många gånger och tvingats tvärvända. Hur kan de vara så säkra på att de har rätt om betyget F? (Det har de inte.), skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.