Språkliga krav i alla ämnen gör språkutvecklande undervisning central, skriver tre lärare.

Satsningar på digital teknik i skolan har skett på bekostnad av böcker och tryckta läromedel. Internationella studier visar att vanliga böcker leder till mindre distraktioner för eleverna, skriver Fredrik Malm (L).

För att barn ska kunna utvecklas i sitt läsande och skrivande behöver de ständigt lära sig nya ord. Det är en demokratifråga som lärare måste ta på största allvar, skriver vår krönikör Mikhael Mikalides.

Forskningen bekräftar mina erfarenheter. Källkritik är inte en generisk förmåga, utan förutsätter stora mängder faktakunskaper i långtidsminnet .Så kanske är det där vi måste börja: att ge våra elever en stabil ämnesmässig bas först, innan vi kräver att de ska utföra rutinerade källkritiska analyser, skriver Filippa Mannerheim.

Varför kan inte skolan ge alla elever en likvärdig utbildning? Dagens Samhälle har frågat fyra skolprofiler som pekar på orsaker och lösningar.

Eleverna i årskurs fem får ofta mycket knapphändig information om hpv inför att de ska vaccineras, skriver forskarna Lisa Lindén och Ylva Odenbring.

Skolan kan inte göra allt, men en ny rapport visar att den kan göra mer, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Lästappet är något som behöver lösas i skolan, och politikerna behöver engagera sig på fler sätt i stället för att enbart hänga upp satsningen på ett lov. Det skriver läraren Karin Herlitz.

Anpassa inlärningen till verkligheten – det finns många vägar till lärande. Det skriver digitaliseringsläraren Heidi Henftling.

Krönikören Maria Wiman bjuder in nya skolministern att följa med henne en dag i skolan för att fundera över vad det är som verkligen behövs göras.

Vid årsskiftet bildas det nya förbundet Sveriges Skolledare. Det kommer att bli ett suveränt och självständigt förbund, lovar Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Det går inte att fortsätta täppa igen hål i ett system som har väsentligt större läckor. Det skriver Johan Enfeldt på ledarplats.