Filantropi handlar inte om pengar – det handlar om att finansiera lösningar på problem. I en tid av svåra utmaningar för svenska skolan behöver alla hjälpa till, skriver Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag Sten.

Nu är det dags för årets niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Då är det bra att komma ihåg alla möjligheter som finns med ett yrkesprogram. Numera ger även de utbildningarna högskolebehörighet, framhåller Johan Olsson, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel.

Vi är helt överens med Emilia Bjuggren (S) om att vi behöver fånga upp elever som utvecklas till hemmasittare tidigare. Däremot vill vi tänka större än det byråkratiska tankesätt som Socialdemokraterna ofta gör sig skyldiga till, skriver Andréa Hedin (M).

Utbildningsminister Lotta Edholm har ingen politik för att lösa skolornas kris. Då får hon kriga mot surfplattor och skärmtid, skriver Arbetets gästkolumnist Hanna Alexandersson. 

Riksrevisionen underkänner skolpengen. Kommunala skolor missgynnas. Men inget tyder på att regeringen kommer att agera, skriver Mats WIngborg på ledarplats.

I och med att det ursprungliga syftet med friskole­reformen är helt utraderat finns det inte något argument kvar för att behålla reformen i sin nuvarande form, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

När man skriver med skrivstil skapas länkar mellan bokstäver och samtidigt skapas även länkar mellan tankar. Detta förbättrar förmågan att tänka både logiskt och kreativt, skriver Sabrina Di Tullio, lärare och specialpedagog.

Digitala verktyg har många fördelar. Men det finns också gott om forskning som visar att de försvårar inlärningen. Detta måste skolan börja ta hänsyn till. Det skriver Lisa Magnusson på ledarplats.

Vi ska inte börja slänga oss med att vi kommer att orosanmäla föräldrar som lämnar förkylda barn på förskolan. När en grupp som Förskoleupproret, en grupp som samlar över 35 000 medlemmar på Facebook, gör uttalanden som dessa, behöver vi reagera, skriver Förskolans krönikör Eva Lindström.

Engelska vinner mark på svenskans bekostnad, inte minst i skolorna. Det håller inte. Regeringen borde se över språklagen, skriver Karin Pihl på ledarplats.

Modersmålsundervisning är inte en mänsklig rättighet. Det vetenskapliga stödet är skakigt och kostnaden uppskattas till 2,4 miljarder. Vår bestämda uppfattning är att det inte är försvarbart, skriver Patrick Reslow (SD)

Den vida definition av rasism som Göteborgs Stad använder sig av riskerar att gynna den kampanj som anklagar socialtjänsten för islamofobi, eller elever som skyller dåliga betyg på läraren, skriver Peter Esaiasson, professor vid Göteborgs universitet.