Det som behövs är införandet av vad som i praktiken liknar de tidigare ”OBS-klasserna”. Specifika undervisningsgrupper, i vilka elever som inte klarar av att inhämta kunskap i ordinarie undervisningsgrupper ingår, får möjlighet till stöd och individanpassad undervisning, skriver representanter från Moderat Skolungdom.
Det borde finnas ett betyg som visar ”ännu inte så goda kunskaper”, som vägleder elever vidare i utbildningssystemet utan att eleven blir stämplad med ett F, skriver gymnasieläraren Ann-Sofie Johansson.
Finns det en utbildning till diakonal kyrkogårdsarbetare? Folkbildande spärrvakt? Eller har somliga det i sig helt naturligt? Frågorna ställs av Folkhögskolans krönikör Sara Silfverskiöld.
Att tvingas till en gymnasiefriskola är en märklig följd av en skolreform som skulle innebära fritt val. Friskola skulle vara en möjlighet, inte något man helst undviker. I stället blev reformen en rätt för friskolorna att bedriva verksamhet och inte en rätt för eleverna att välja skola, skriver Martin Nordin, docent i nationalekonomi.
Artificiell intelligens är i sig inte ett problem. Men det fungerar inte att använda elevtexter som skrivits av en bot som betygsunderlag, skriver Mårten Hemström i en slutreplik.
Att ta ifrån skolans elever möjligheten att arbeta med artificiell intelligens är att ta ifrån dem möjligheter i deras framtida liv och arbeten. Det skriver Katarina Stensson, Piratpartiet, i en replik.
Eleverna har för få lektioner och koncernen får återkommande kritik av Skolinspektionen. Trots det plockade ägaren förra året ut miljonbelopp. Det sätter skolans största systemfel i blixtbelysning, skriver DN:s Susanne Nyström.
Skolministerns besked om en reform av skolpengen bådar gott. Regeringen bör försvara valfriheten snarare än friskolornas nuvarande finansieringsmodell, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.
Regeringen klargjorde tidigare i februariklargjort att man begraver idén om att offentlighetsprincipen ska gälla i friskolor. Därmed fullföljs en av punkterna i Tidöavtalet, skriver Tobias Wikström på ledarplats.
Genom handens arbete skapas minnesbilder av bokstävers utseende och ords stavning, väsentligt när vi lär oss skriva och något som behöver nötas in genom övning, skriver, skriver läraren Martin Flodkvist Hjort.