När Sune kommer in på biblioteket drabbas han alltid av skrik- och gapsjukan. Åh vad jag önskar att vi lärare också kunde smittas av detta besynnerliga virus. Vi är alldeles för tysta. Vi måste bli mer som Sune.

Modern kamerabevakning kan skapa trygghet utan att integriteten undergrävs. Men ett föråldrat regelverk och en tillsynsmyndighet sätter stopp. Regeringen kan med enkla medel ändra på det, skriver Lennart Svantesson, Irisity AB.

Smarta elever känner sig understimulerade i dagens skola. Kan det bero på att den har skapats av folkvalda fårskallar? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats

Vi behöver komma ihåg att vårt bemötande, i alla situationer, är avgörande för barnets syn på sig själv och dess tilltro sin egen förmåga, skriver krönikören Sofia Grimm.

Tvålärarskapets potens övertygar och förvånar och det förbluffar att skolorna nästan utan undantag varit sina egna uppfinnare, skriver skoldebattören Anders Tidström.

Det är utmärkt att det utvecklas bättre metoder för att förebygga kränkningar mot lärare, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

Efter beskedet om sänkta anslag för folkhögskolorna i regeringens budget för 2023, gör nu folkhögskolornas intresseorganisationer flera insatser för att höja kunskapen om folkhögskola hos beslutsfattare på regional och nationell nivå.

I ett läge där kommunernas ekonomi är ansträngd finns det en risk att icke lagstadgad verksamhet, som kulturskoleverksamhet, prioriteras bort, anser Jalle Lorensson, Kulturskolerådet

Den nyvalda regeringen fortsätter inte på den tidigare så framgångsrikt inslagna vägen: att ge landets folkhögskolor goda förutsättningar att kunna bidra till kompetensförsörjningen, skriver Olle Westberg, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO.

Genom att prata om insyn försöker skolföretagen och regeringen undvika offentlighetsprincipen, alltså frågan om öppenhet i vart skattepengarna går, skriver Johan Enfeldt på ledarplats.

Till er ungdomar i förorten vill jag framföra ett budskap: Lärarna står på er sida, skriver läraren Dan Andersson.

De elever som de senaste åren har fått det allt svårare att klara måluppfyllelsen i skolan är gruppen med olika former av långvariga särskiljande åtgärder. Dessa elever är oftast pojkar eller från resurssvaga hem, skriver Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.