Det är inte ovanligt att särbegåvade elever inte upptäcks, eller misstas för att vara lågbegåvade. Det sker därför att de inte sällan blir skoltrötta eller uppvisar ett lågt engagemang – ofta på grund av avsaknad av stimulans, skriver Nyamko Sabuni, Liberalerna.

Problemen med betygsglidning är mer utbredda och vittnar om bland annat dåligt ledarskap, skriver Mattias Svensson på ledarplats.

Ge schyssta villkor för Sveriges universitets­forskare. Annars flyr framtidens potentiella nobelpristagare till privata sektorn och andra länder, skriver Sanna Wolk och Karin Åmossa, SULF.

Barn som föds i en familj där föräldrarna dagligen läser högt har ett stort försprång vid skolstarten. Alla elever behöver litteratur i sin vardag, och de behöver möta en utbildad skolbibliotekarie skriver Åsa Lundholm, utvecklingsledare skolbibliotek, Sigtuna kommun.

Att se akademin som ett verktyg politiker kan använda som regionalpolitiska allmosor – inför valår eller med hedersdoktorstitlar som tack – är att bortse från akademins själva kärna. Det skriver Julia Eriksson och Ida Haggren, Centerstudenter i en replik.

Föräldrar ringer upp lärare och hotar om att byta skola om inte betygen höjs. Eller lockar rektorer med högre lön om lärarna kan tänkas ge högre snittbetyg. Betygsfusket är övergripande, och var fjärde lärare har utstått påtryckningar för att lockas vara betygsgenerösa. Totalt oacceptabelt, skriver Linda Westerlind i ledaren.

Ett F som innebär att eleven går miste om gymnasieexamen och behörighet till vidare studier sätter sig som ett brännmärke i skinnet, både på elev och lärare. Hårdare hud än så har vi inte, skriver Charlotta Hemlin.

Sveriges Kommuner och Regioner vill ställa fem frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan. Vi vill med anledning av dessa passa på att skicka med tre följdfrågor, replikerar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.

Föräldrar hotar att anmäla till Skolinspektionen om deras barn får F i betyg. Så skriver en lärare i Skolvärldens undersökning om den press som lärare tvingas utstå. En annan förklarar att en vårdnadshavare meddelat att barnet hade pratat engelska på semestern ”och det var definitivt bättre än ett D”, skriver DN på ledarplats.

Tack vare en lagskärpning från 2019 har ännu en undermålig friskola förlorat sitt tillstånd. Men det behövs hårdare bandage, skriver Expressens ledarredaktion.

Varannan skola i landet har inte läromedel till samtliga elever, visar nya läromedelsundersökningen. Nu måste Utbildningsdepartementet agera för att Sveriges elever ska få tillgång till kompletta läromedel i alla ämnen och årskurser, skriver NE:s vd Fredrik Bengtsson.

Kundskolans mardrömslika skapelse: curlade ungar och kravmaskiner till vårdnadshavare. Det skriver Linda Jerneck på ledarplats.