Lärare i hela landet vittnar om att de inte längre kan ge barn och unga en likvärdig kompensatorisk utbildning av hög kvalitet. För att vända utvecklingen kräver vi att staten tar över ansvaret för skolan, att skolvalet reformeras samt att lärarnas arbetsbelastning minskar och lönerna ökar, skriver Johanna Jaara Åstrand, Åsa Fahlén och Matz Nilsson.

Det spelar ingen roll om friskolor gör strålande kunskapsinsatser i tuffa miljöer. De ska ändå bort eftersom de är friskolor. Det vore sorgligt om S löper den vägen för långt ut. Vid vägens slut väntar bara väljarglesa och rangliga ideologiska kulisser, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Sveriges riksdag antog enhälligt en språklag 2009, varefter även Island och Norge i Norden har antagit språklagar. Men har denna språklag förmått dämma upp för engelskans fortsatta expansion på svenskans bekostnad? Språkförsvarets svar är nej, skriver Språkförsvarets styrelse. 

Idén om vinstbegränsningar, gemensamma kösystem och tankar om att stärka det svenska språket redan i förskolan pekar ändå på att skolklockan fått den sovande att vakna, skriver Martin Tunström på ledarplats.

Moderaterna gör nu ett seriöst försök att styra upp skolpolitiken i Sverige. På DN Debatt (18/2) drar partiledaren Ulf Kristersson upp huvudlinjerna i några viktiga reformer som kan ge kunskap och stabilitet i hela skolsystemet, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Hemskolning bör tillåtas i Sverige. Inför höstens val bör frågan om hemundervisning och läroplikt föras upp på den politiska agendan, menar Arne Engström.

Magdalena Andersson och (S)-regeringen borde välkomna att populära friskolor kan öppna nya skolor i fler delar av landet. I stället driver man i praktiken fram en nedläggning som gör att 225 000 elever riskerar att förlora den skola de valt, skriver Gunnar Hökmark (M), och Stefan Stern (S), representanterna för Valfrihetskommissionen.

Magdalena Andersson har ju rätt när hon säger att skattepengar har gått till besök på thailändska sexklubbar, skriver Arbetets politiska redaktör.

Vilket är den svenska skolans största problem? Frågan ställs ibland. Vårt svar är: det paradigm som har dominerat i årtionden, med föreställningen att vuxenauktoritet är fel och farlig, skriver Barbara Bergström och Hans Bergström vid Internationella Engelska Skolan.

Att vi aldrig stängde skolorna under pandemin innebär inte att svenska barn och ungdomar klarat sig oskadda. Många av dem har lärt sig mindre än de borde ha gjort under de här åren, och konsekvenserna på sikt kan bli omfattande, skriver DN på ledarplats.

Vinster är inte skolans stora problem. Slopad kötid innebär inte att skolvalet avskaffas. Och det finns i dag ingen rätt att bestämma i vilken skola man själv ska gå. Om alla accepterade de grundpremisserna skulle skoldebatten både bli mer konstruktiv och föra utvecklingen framåt, skriver DN på ledarplats.

I kommun efter kommun i Stockholmsregionen får Internationella engelska skolan köpa skolfastigheter. Vi får gång efter annan se hur borgerliga politiker med stor naivitet och ideologiska skygglappar säljer, trots att det är en förlustaffär. Det måste få ett slut, skriver S-toppar från flera kommuner.