Allt för ofta behandlas APL som ett sidospår, något som sker bortom undervisningens ramar. Men så länge lärarnas tid äts upp av administration och orimliga scheman riskerar kvaliteten i yrkesutbildningen att urholkas. Det är dags att vi börjar se APL för vad det är: en central del av elevernas lärande, skriver krönikören Malin Nyberg.

Bara genom ett statligt ansvar för skolan kan vi återigen få en stark kunskapsskola i världsklass, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

Mer pengar till biblioteken är inte hela lösningen. Därför satsar vi även på bemannade skolbibliotek, inköp av läroböcker, fack- och skönlitteratur och avsätter 30 miljoner kronor för en satsning på läsfrämjande i socialt utsatta områden, skriver kulturminister Parisa Liljestrand (M) och Kristina Axén Olin (M), kulturpolitisk talesperson.

Tänk så många svar lärare hade kunnat ge om frågan hur många barn de har lärt att läsa varit i fokus. Det borde firas i kollegiet. Rektorn kunde hålla ett litet tal, skriver läraren Anne-Marie Körling.

När platsannonser för yrkeslärartjänster ställer minimala krav på erfarenhet och utbildning förminskas hela vårt yrke, liksom värdet av den undervisning eleverna får. Vår kunskap får inte reduceras till något som ”vem som helst” kan ersätta, skriver yrkesläraren Alberto Volkers.

Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners. Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.

Vi välkomnar att ministrarna vill att skolans kursplaner ska bli tydligare. Men det är inte där problemet med läroplansutredningen ligger, skriver RFSU med flera i en slutreplik. 

Om krisen eller kriget kommer saknar Sverige arbetskraft och kompetens för att upprätthålla en fungerande civil infrastruktur, skriver debattörer från flera branscher.

Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner. Men vet ni, det är inte föräldrarna som är problemet. Det har aldrig varit föräldrarna. Det är systemet som felar, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.

”Jag är också osäker på om uppdelningen i två svenskämnen är den bästa lösningen, men att förneka skillnaden mellan första- och andraspråksinlärning skulle vara ett svek mot alla barn, unga och vuxna som kämpar för att tillägna sig det språk de behöver för att studera, arbeta och fullt ut delta i det svenska samhället", skriver…

I en debattartikel i Vi Lärare ställer sig Caroline Willaume den försåtliga frågan: “Varför ska lagar och styrdokument hindra skolor från att leverera den utbildning som leder till bäst inlärning?” Låt mig här presentera det mycket enkla svaret på Caroline Willaumes märkliga förgivettagande: Det gör de inte, skriver Ola Nenzelius, gymnasielärare och lokalt skyddsombud.

Ännu en gång vill regeringen sänka straffmyndighetsåldern för svåra brott. De vill alltså att 13-åringar – ibland mellanstadiebarn – ska häktas, åtalas och straffas utan att konsekvenserna är utredda. Och det är vi åklagare som kommer att behöva fatta besluten, beslut som senare kan visa sig vara ogiltiga, skriver 25 statsåklagare och senioråklagare.