Elever som läst ett modernt språk i grundskolan och går vidare till gymnasiet har ofta så låga kunskaper att fortsättningskursen tvingas börja på nybörjarnivå. Det behövs mer konkret centralt innehåll i grundskolans läroplan för moderna språk, så att grundskolans lärare vet vilka kunskaper som förväntas till gymnasiet, skriver tyskläraren.
Har du ett barn i skolan? Jobbar du i skolan? Går du i skolan? Eller - allra helst - befinner du dig på något sätt i en position där du bestämmer över skolan? Då ska du läsa. Det här är inget rop på hjälp. Det här är en ursinnig näve i luften. En skarp uppmaning…
Skolan ska inte vara en analog bubbla. Den ska vara den plats där eleverna lär sig att bemästra de verktyg som styr världen, skriver Magnus Hansson, förälder och tekniker.
”Vi måste vända trenden genom att själva agera. Du kanske inte kan göra allt – men åtminstone något”, skriver Filippa Mannerheim och listar 10 sätt att motverka skrivkrisen.
Utredningen om elevhälsan föreslår fler hälsobesök, tydligare uppdrag och samordnande funktioner. Det är bra, men det räcker inte, skriver Cecilia Winberg, Fysioterapeuterna, och Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuter.
Förskolan är en grundläggande del av välfärden, lika viktig som skolan och sjukvården. Ändå finansieras den genom ett lapptäcke av kommunala budgetar som svänger med konjunkturen. Det är inte hållbart. Nu måste staten ta ett större och mer långsiktigt ansvar för finansieringen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Som lärare inom ramen för EU:s demokratiska system har vi ett ansvar att försvara rättsstat, mänskliga rättigheter och demokratiska principer, skriver läraren Erik Cardelus.
Det räcker med barn som rekryteras till kriminella gäng, med skolmisslyckanden och elever som föds in – och fastnar i – utanförskap, skriver Linnea Lindquist i en krönika. Därför måste vuxna i skolan ställa krav, stå fast och inte vika undan – för elevernas skull.