Screeningar, nya betygen och ett uppväckt monster – jag hackar tänder över mycket dessa dagar, skriver krönikören Maria Wiman.

Riksrevisionens sågning av den vetenskapliga grunden i skolmyndigheternas arbete, startade en debatt. Bland annat hamnade Specialpedagogiska skolmyndigheten i skottgluggen. Nu svarar SPSM: ”Det är viktigt att diskussionen baseras på fakta och inte generaliseringar, missförstånd eller personangrepp”, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetschef.

När kommunen vill stoppa en friskola så är det för att alltför många föredrar den framför kommunen skolor. Exemplet Lidköping sätter fingret på vad valfrihet egentligen handlar om. Det skriver Tobias Wikström i en ledare.

Lärarna i Förskolans granskning ger en samstämmig bild: Stödbehoven i förskolan ökar kraftigt, men resurserna för att möta ökningen uteblir – trots att lärarna larmar. Det skriver Sara Djurberg i en krönika.

Skrivandet är ett verktyg för att dokumentera, sortera, reda ut, jämföra, reflektera, ställa frågor, minnas, lära sig och kommunicera. Tycker skolan att andra saker är viktigare? Det frågar sig svenskläraren Fredrik Sandström i en krönika.

Eleverna får en felaktig självbild – och en felaktig bild av ämnet – när svenska som andraspråk beskrivs som en sämre variant av svenskämnet. Som en konsekvens lämnar flera undervisningen för tidigt. ”Problemet är inte ämnet. Problemet är statusen”, skriver Erika af Petersens, lärare i svenska som andraspråk.

I lagförslaget flyttar regeringen sexualitet, samtycke och relationer från de inledande delarna av läroplanen, till ”mer lämpliga ställen i kursplanerna”. Debattörerna kräver att regeringen backar: ”Vi önskar mer kunskaper och fler samtal om sexuell hälsa", skriver de sex artikelförfattarna.

Det existentiella pekar mot hemmet som platsen där de stora frågorna blir konkreta. Mat är aldrig bara näring; den är minnen, traditioner, identitet och gemenskap – och ibland skam, skriver Nicklas Sundberg, lärare i hem- och konsumentkunskap.

I verkligheten är det ofta musik, idrott och andra praktisk-estetiska ämnen som offras när schemat inte går ihop, särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller stora stödbehov, skriver musikläraren Karin Hassle.

Skolskjutningar är inte sådant som händer någon annanstans, i något annat land. Jag var där, på Risbergska. Vi gömde oss i städskrubbar och i klassrum – och ett år senare bär vi på traumat. Ändå återvänder vi. Det räcker inte att minnas, jag vill veta vad Sverige lärt sig av massakern, skriver Kristina Andersson, student…

Ett skolsystem som sätter elevernas rätt till kunskap före ägarnas rätt till vinst är inget hot mot valfriheten, skriver Kalle Olofsson, distriktsordförande för SSU Skåne.

Ett år har gått sedan skolskjutningen på Campus Risbergska. Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns. Mer måste göras av många för att få tillbaka ett tryggare samhälle med säkra skolor och förskolor, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.