”Idéerna om anständig klädsel visar en oväntad samsyn mellan muslimska fundamentalistföräldrar och friskoleentreprenörer”, skriver Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.
Genom snart 30 år med Engelska skolan har jag envetet hävdat behovet av en klädkod, skriver Barbara Bergström – och förklarar varför: Skolan ska vara en seriös arbetsplats, eleverna ska förberedas för vuxenlivet.
Bristen på kompetent personal kostar samhället 2,8 miljarder kronor — vi veckan. Allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade. Nu måste modellen för yrkesutbildning göras om, skriver representanter för Svenskt Näringsliv.
För att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskap behöver skolan kännetecknas av lugn och ro. Därför är den kanske viktigaste insatsen att skapa ordning och reda i skolan, skriver Kristina Axén Olin (M).
Som jag tillsammans med kollegor skrivit om på annat håll, är grundproblemet oviljan att reformera det svenska extrema marknadsorganiserade och dysfunktionella utbildningssystemet från grunden. Snarare försöker politiker lappa och laga, skriver Andreas Fejes, professor vid Linköpings universitet.
Vi är vana att inte få hjälp, att rädda upp, att släcka yviga lågor och skenande bränder. Men två år in i pandemin är gränsen passerad och motståndskraften mycket låg, skriver Maria Wiman i en krönika.
Ingen förälder ska förtrycka eller förstöra för sitt barn. När det sker ska föräldern mötas av samhällets samlade motstånd. Moderaterna har fem förslag på hur det kan förstärkas, skriver Kristina Axén Olin och Noria Manouchi, två av partiets företrädare.
Det är själva expansionen som ger upphov till negativa konsekvenser för barn, elever, lärare och därmed på sikt för hela samhället, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.