Utredningens förslag om att mäta tillgången till läromedel i inköpskostnader riskerar att leda till att dyrare läromedel värderas högst, oberoende av innehåll. Tillgången till läromedel bör i stället mätas i hur många elever som nås, skriver Fredrik Bengtsson, vd på Nationalencyklopedin.

Var hittar elever sin motivation att anstränga sig i skolan? Är det i hemmet, bland kompisar eller i klassrummet? Om eleven inte får sin motivation hemifrån så ska skolan bidra, men hur? skriver Anna-Karin Grahn, krönikör och rektor i Lycksele.

Sex av tio lärare upplever att de har utsatts för ”en hotfull situation” av förskolebarn. Är det samma svenska skola som ska förebygga bort gängkriminaliteten? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

När varje enskild kommun bestämmer hur mycket resurser som ska läggas på utbildning kommer resurserna ofrånkomligen att variera. Ett likvärdigt och jämlikt skolväsende kräver ett nationellt grepp, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Socialdemokraternas förslag om vinstförbud för friskolor skulle slå ut en stor del av branschen och därmed i praktiken avskaffa det fria skolvalet. Landets kommuner måste därför vara beredda på att ta emot över 86 000 elever i den kommunala grundskolan, skriver företrädare för Almega.

Vår redaktör Sara Djurberg skriver om den skeva fördelningen mellan antalet män som är anställda i fritidshemmen, och antalet män som är tongivande i debatterna.

Friskolesystemet bidrar till ökade skillnader i samhället då elever med olika social bakgrund delas upp i olika skolor, skriver debattörerna Lena Skoglund och Birgitta Barrefors Ivansson.

Långt ifrån alla skolor har i dag en tillfredsställande tillgång till speciallärare, specialpedagoger, skolkuratorer, skolpsykologer och andra viktiga kompetenser, skriver Johanna Jaara Åstrand och Pontus Larson, Lärarförbundet.

Skoldebatten är tung att föra, som det lätt blir när åsikter och generaliseringar av det självupplevda förväxlas med fakta och sanning. Men den är värd att föra, skriver professor Jonas Vlachos.

Barnens bristande läslust är en framtida katastrof. Och klasskillnaderna lär förstärkas när skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag, skriver Karin Pihl på ledarplats.

En av huvudorsakerna till skolsegregationen i Sverige är friskolorna. Inom friskolesektorn är det aktiebolag och stora skolkoncerner som utgör den starkaste segregationskraften, skriver skoldebattören Sten Svensson.

I dag inleder vi socialdemokrater vår kongress. Dagordningen handlar om hur vi ska bygga landet. Här har vuxenutbildningen en central roll. Den kan i hög grad bidra till att lösa problemen med kompetensbrist, arbetslöshet och bristande integration, skriver Anna Ekström (S).