Borgerligheten ska inte acceptera vänsterns problembild utan behöver samtidigt värna valfriheten och kvalitetsuppföljningen i skolan, skriver Benjamin Dousa.

Tänk om det är just fritidshemmets undervisning som är helt avgörande för barnens välbefinnande, individuella utveckling och fortsatta resa i utbildningssystemet? Bör då inte detta synliggöras? Det skriver Helena Ackesjö och Björn Haglund, docenter i pedagogik respektive barn- och ungdomsvetenskap, i en replik angående "skolifieringen" av fritidshemmet.

Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund: Rektorer för skolor där eleverna har sämst förutsättningar har oftare konflikter med huvudmannen.

En gymnasieexamen är en förutsättning för att kunna delta i det svenska samhället. Ändå utestängs tusentals ungdomar varje år från möjligheten att få en examen, skriver specialpedagogen Sara Bundzik.

Genom att satsa på skolan med skolbibliotek och på folkbibliotekens samverkan med BVC, föräldrar och förskolor kan vi nå ALLA barn och ungdomar. Förstår Läsrådet det? Det skriver skolbibliotekarien Cilla Dalén i en debattartikel.

Vi vill klargöra för lokalpolitiker i Arvika att kommunen inte ska bjuda in vinstdrivna skolkoncerner, då vi tydligt sett att många kommuner i Sverige redan gjort det misstaget, skriver styrelsen för Lärarnas Riksförbund i Arvika

Moderaterna kan inte fortsätta att ducka skolfrågorna. Partiet måste berätta vad det vill göra för att lyfta den svenska skolan om det får bilda regering efter nästa val, skriver Nya Wermlands-tidningen på ledarplats.

Utbildningssystemet i Sverige leder till att cirka 14 procent av en årskull vare sig får teoretisk utbildning eller en yrkesutbildning som kan leda till senare anställning. Situationen är unik för Sverige och skulle därför kunna bidra till eller förklara den unikt ogynnsamma utvecklingen av dödlighet bland unga vuxna, skriver Sven Bremberg, Karolinska institutet, och Elisabeth…

Vår övertygelse är att elever som mår bra fysiskt, mentalt och socialt har bättre förutsättningar att tillgodogöra sig det skolan erbjuder, skriver de fem debattörerna.

Att dela in skolor som ”bra” och ”dåliga” utifrån vem som är huvudman har sina utmaningar. De kommunala skolorna som anses ”dåliga” finns ofta i områden där fristående skolor har kösystem, skriver Anders Gréen.

Fyra komvuxlärare: För lite tid ges till läxläsning och för mycket tid går till att motivera elever som inte vill. Inget underlag finns för att utbildningar fungerar där vård och svenska kombineras. Och utbildningsanordnare har ett incitament att behålla elever i systemet även när de borde underkännas.

Insikten att välfärden är en helhet finns djupt in i borgerligheten, på såväl ledarsidor, hos tankesmedjor och bland ungdomsförbunden. Däremot saknas den hos partierna. Det är dags för C, L, M och KD att börja lyssna och ta tag i problemen, skriver DN på ledarplats.