Nicklas Mörk och Sara Bruun: ”Betygsinflationen och glädjebetygen försvinner inte så länge det inbyggda trycket på läraren i skolsystemet inte åtgärdas”.
Då ska jag fostra framtidens kloka, öppna, medvetna och ödmjuka världsmedborgare. Den tanken skänker faktiskt en smula tröst mitt i allt det nattsvarta, skriver Maria Wiman i en krönika.
Svenska lärosäten har aldrig tidigare utbildat så många studenter för sån liten prislapp som de gör idag. Våra universitet och högskolor är inte kunskapsfabriker men samma logik gäller där som för annan produktion: kvalitet kostar. Idag har högre utbildning en kvalitetsskuld som ingen verkar vilja betala, skriver Sveriges förenade studentkårer.
Psykisk ohälsa är en folksjukdom som drabbar studenter hårt. Regeringen behöver höja ambitionen för studenthälsan och tillsätta resurser för att samordna lärosätenas uppdrag för en likvärdig vård, skriver Oskar M Wiik från Sveriges förenade studentkårer och Elvira Källberg vid Lunds universitets studentkårer.
Det som skapar merkostnader för kommunerna är främst skyldigheten att tillhandahålla skolplatser i alla geografiska delar av en kommun. Det skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en replik.
Tyvärr visar den senaste Pisa-undersökningen att den svenska skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag och är mindre likvärdig än övriga Norden, skriver specialpedagogen Mikhael Mikalides.
I kristider utkristalliseras skolans roll och nu kanske mer än någonsin blir det uppenbart hur viktig utbildning blir för att hjälpa eleverna att navigera i denna otäcka värld. Utbildade bibliotekarier kan hjälpa eleverna att orientera sig på nätet, att värdera källor och söka information kritiskt, skriver Maria Wiman, lärare och författare
Enskilda kommuner kan givetvis drabbas av plötsliga ”elevchocker”, men detta borde kunna hanteras på annat sätt än att ge kommuner eget mandat att sänka skolpengen för friskolor. Det skriver företrädare för Academedia.
I dag görs alldeles för lite från våra folkvalda för att förändra det system som sakta men säkert ödelägger svensk skola, skriver en grupp nyblivna lärare och lärarstudenter.
Att råda en elev utan något intresse för samhällsfrågor, utan studievana eller läsförmåga att gå Samhällsvetenskapligt program är lika vårdslöst som att råda en överviktig, otränad 15-åring utan bollsinne att gå ”all in” och satsa på en karriär som fotbollsproffs, skriver läraren Filippa Mannerheim.
Jag har inte utrymme, vare sig inom kurs- eller arbetstid, att sätta in mig ordentligt i de aktualiteter som vi borde diskutera i samhällskunskapen, skriver gymnasieläraren Linda Bönström.