Skolpengssystemet är enkelt, tydligt och ger makten till den enskilde. Det vore ett stort misstag att skrota det, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Utan tidigt vidtagna åtgärder riskerar kombinationen av deltavarianten och oskyddade barn och ungdomar att till hösten utgöra en mycket stor utmaning, skriver artikelförfattarna.

I den svenska utbildningstraditionen tycks kroppen, själen och tanken ha skiljts från varandra. Vi har allt att vinna på att återigen låta kroppen ta plats i utbildningen, skriver Lars Strannegård.

Kommunalrådet Axel Darvik (L) visar att politiker inte måste stå maktlösa inför extremistiska skolaktörer, skriver Bawar Ismail i en ledarkrönika.

I Sverige bygger vi inte längre vackra universitet. Annorlunda är det i USA, där den intellektuella miljön också är sensuell och kroppslig. Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, skriver om vikten av skönhet i undervisningen.

Vi måste erbjuda hopp åt unga människor i Ryssland och Belarus – ett nytt Östeuropeiskt universitet i EU är nödvändigt. Det skriver bland annat Slavoj Žižek, Olga Tokarczuk och Masha Gessen i ett öppet brev.

Det sista lågpresterande elever behöver är repressiva åtgärder som förstärker utslagningen. Därför är det kontraproduktivt att låta dem gå om ett läsår. I stället borde man satsa på att undervisningen anpassas till deras förutsättningar att lära, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik.

Lärarnas riksförbund: Reformerna i Januariavtalet måste genomföras.

”Ett potentiellt hårt slag mot svenska gängkriminella”, kommenterade inrikesminister Mikael Damberg (S) det stora polistillslaget mot organiserad brottslighet som skedde nyligen. Tänk om vi i stället fick säga ”färre unga söker sig till gängen” och ”rekordmånga söker en lärlingsutbildning”, skriver Academedia.

Den svenska skolans sjunkande resultat är en följd av de destruktiva ekonomiska incitament som skapas av skolpengsystemet. Detta system måste avvecklas, skriver sammanslutningen Liberala lärare.

Har politiker i decennier fört svenska folket bakom ljuset om marknadsskolan? En av de frågor som aldrig utretts är huruvida offentlig myndighetsutövning, som betygsättning, överhuvudtaget får ske i vinstdrivande verksamhet, skriver författaren och debattören Per Kornhall.

Det har visat sig att skolkunderna, när de blev fria att välja, inte nödvändigtvis valde kunskap. Kanske älskar inget land i världen marknadsprinciperna lika mycket som Sverige, skriver Nina Björk i en essä om skolan och friheten.