För att säkra kvaliteten i förskolan behövs en omstart som innebär att kompetensförsörjningen säkras, arbetsvillkoren görs hållbara och finansieringen uthållig. Ett viktigt och första steg vore en genomgripande utredning som har mandat att föreslå åtgärder, skriver riksdagsledamoten Noria Manouchi (M) och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara.

Statsbidrag till vinstsyftande skolor riskerar att hamna i ägarnas fickor istället för att gagna eleverna. Men detta blundar Statskontoret för i en ny rapport, skriver skol­debattören Boel Vallgårda.

De senaste tio åren har antalet barn som vill men inte klarar att gå till skolan ökat dramatiskt. Små undervisningsgrupper och ett max-tak på 20 elever i klassrummen skulle kunna vända utvecklingen, skriver Nadja Yllner, som nyligen gett ut en bok i ämnet.

Politikerna sticker huvudet i sanden och bortser från lärarnas övermäktiga arbetsbelastning. Vi lärare har all anledning att vara besvikna, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi går mot en digitalisering av samhället, vilken även skolan är en del av. Det blir allt vanligare att varje elev har tillgång till en surfplatta eller dator. Detta gör det relevant att diskutera i vilken omfattning dessa ska användas och till vad, för att bäst gynna elevernas lärande, skriver läraren Janina Skeppström.

Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som ger Isak Skogstads senaste debattutspel i frågan underkänt.

De som är kritiska mot de friskolekoncernerna bär paradoxalt nog till stor del av ansvaret för att det blir allt svårare för små friskoleaktörer att etablera sig. De regelskärpningar och tuffare krav som har koncerner som sitt mål i retoriken försvårar i praktiken mest för de små friskolorna, skriver Friskolornas Riksförbunds Ulla Hamilton.

Utan stöd i forskningen ska betyg omedelbart införas från årskurs fyra. Det är populistisk symbolpolitik som stämplar och sorterar ut barn, skriver Arbetets ledarskribent.

All utbildning i Sverige sägs idag vara avgiftsfri. Detta är dock inte fallet då utbildningen förutsätter dolda kostnader. Vi kräver att höjt studiemedel och att lärosäten tillgängliggör fler böcker gratis, skriver Sofia Holmdahl och Elis Wibacke från Stockholms studentkårer.

Tillsammans med hemmen ska vi skapa aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Låt oss därför fokusera på detta skapande och låt oss prata öppet om vilka konsekvenser vår distansundervisning kommer att medföra, skriver läraren Linda Blomdahl.

Högskolor och universitet behöver ges en större autonomi och att det finns skäl att överväga en annan organisationsform än som myndighet. Det skriver Lars Hultman, professor, och Christina Moberg, professor emeritus.

Det är dags att kartlägga konsekvenserna av den förändrade undervisningen i svensk skola under pandemin medan erfarenheterna fortfarande är tydliga för de som påverkats och fortfarande påverkas, skriver centerpartisterna Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen.