Det läggs för lite resurser på lärarubildningar. Lundagårds utbildningpolitiska krönikör Alexander Johansson anser att det är dags att kvaliteten höjs.

På vilket sätt gynnas Sverige av att skattepengar försvinner i väg i miljardvinster hos skolkoncernerna och att friskolor kan välja ut de mest lönsamma eleverna? skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) i en replik.

Om vi ska kunna stoppa mäns våld mot kvinnor, måste vi börja med att stoppa pojkars våld mot flickor som är minst lika omfattande, skriver socialdemokraterna Tara Twana, David Persson och Emma Lindblad.

Plötsliga friskole­nedläggningar och variationer i elevkullar är argument som regeringen ofta använder i debatten för att motivera förslaget om differentierad skolpeng. Det skriver företrädare för Academedia i en slutreplik.

Vinstförbud i skolan engagerar de ideologiskt övertygade, men väljarna i allmänhet har andra prioriteringar i skolpolitiken. Mycket lite talar i själva verket för att vinster i välfärden är den valvinnare vänsterpartister och socialdemokrater tycks tänka sig, skriver Per Rosencrantz, opinionsanalytiker och partner på Nordic Public Affairs.

Svensk skola har ett stort problem med tystnadskultur. Men kanske är den ovanligare i förskolan, och kanske har det i så fall med en större professionell tydlighet att göra, skriver Erik Stenkula.

Ge elever på utvalda yrkesprogram högre studiebidrag – rent samhällsekonomiskt skulle det betala sig i längden. Morot är bättre än piska när man ska få fler ungdomar att välja yrkesprogrammen, skriver Academedia.

Nicklas Mörk och Sara Bruun: ”Betygsinflationen och glädjebetygen försvinner inte så länge det inbyggda trycket på läraren i skolsystemet inte åtgärdas”.

Då ska jag fostra framtidens kloka, öppna, medvetna och ödmjuka världsmedborgare. Den tanken skänker faktiskt en smula tröst mitt i allt det nattsvarta, skriver Maria Wiman i en krönika.

Yrkesläraren Fabricio Gatica funderar på om det är realistiskt att eleverna ska få stora delar av kursinnehållet utanför skolans värld.

Svenska lärosäten har aldrig tidigare utbildat så många studenter för sån liten prislapp som de gör idag. Våra universitet och högskolor är inte kunskapsfabriker men samma logik gäller där som för annan produktion: kvalitet kostar. Idag har högre utbildning en kvalitetsskuld som ingen verkar vilja betala, skriver Sveriges förenade studentkårer.

Psykisk ohälsa är en folksjukdom som drabbar studenter hårt. Regeringen behöver höja ambitionen för studenthälsan och tillsätta resurser för att samordna lärosätenas uppdrag för en likvärdig vård, skriver Oskar M Wiik från Sveriges förenade studentkårer och Elvira Källberg vid Lunds universitets studentkårer.