Läromedelsförfattarna gör självmål, Skolverket underkänner i princip all (digital) distansundervisning och Skolinspektionen talar i gåtor om läromedelsgranskning, skriver skoldebattören Rolf Ekelund.

Det behövs nya läroplaner som visar större tillit till lärare och elever, skriver branschorganisationen Svenska Läromedels ordförande Rolf Ekelund.

Maria Wiman älskar spänningen kring skolstarter men önskar sig en väldigt odramatisk hösttermin.

En skola som inte finns kräver pengar av kommunerna. Zombieskolans vd anlitar influencers för att locka elever. Ska det vara så här? frågar sig Arbetets politiska redaktör.

Utsatta områden är växthus för unga kriminella, säger Mats Löfving, tf rikspolischef. Den onda spiralen måste brytas redan i förskolan - men där stöter Sverige på problem. Det skriver Ann-Charlotte Marteus i en ledare.

På ett område finns det skäl att välkomna en vänstersväng under Löfven III – marknadsskolan. Borgerligheten borde visa kompromissvilja i stället för att välja ideologisk strid, skriver Anna Dahlberg på ledarplats.

Sveriges lärare väntar på att staten ska ta täten för skolväsendets utveckling. Kommer våra politiker att orka axla den uppgiften? Det skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Staffan Josephsson, professor i arbetsterapi: Det går knappast att utföra arbete inom ”skola, vård och omsorg” utan att sätta teori i relation till situation och förändring.

Roger Haddad (L): Gymnasiedebatten kan inte bara handla om att alla elever ska förberedas till akademiska studier.

Mats Alvesson: Politiker älskar att öka högskoleutbildningen. Men det leder till en ansvarslös ”högskolisering” av alla möjliga yrken. Visst behövs åtskillig högskoleutbildning men en bättre balans mellan huvud, hand och hjärta är angelägen.

Ett fritt östeuropeiskt universitet borde i högsta grad ligga i Sveriges intresse. Här har regeringen, riksdagen och inte minst forskare och universitet ett ansvar, skriver Olof Kleberg, f.d. chefredaktör för Västerbottens-Kuriren.