I veckan behandlar riksdagen årets forskningspolitiska proposition. Mycket är offensivt, men det som saknas är en tydligare markering om den akademiska friheten och insikten om att inte inte upprepa det förra seklets många misstag, skriver Sverker Sörlin.

Att ställa sig kritisk till språkkrav handlar inte om att man inte förstår att språk är viktigt. Det handlar om att man förstår vikten av en SFI-utbildning som präglas av likvärdighet och kvalitet, skriver Maria Fredriksson, SFI-lärare.

Vi behöver få en tydlig statlig finansiering, dimensionering och styrning av skolan. Det är en ödesfråga för Sverige, skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.

I Storbritannien tar regeringen strid för akademins frihet, mot tystnadskultur och självcensur. När vågar svenska politiker stå upp och markera mot de angrepp på det fria ordet som sker på svenska universitet och högskolor?

Universiteten har viss autonomi för att de ska vara skyddade mot påtryckningar. Nu är situationen tvärtom. Nu är det samhället som behöver skyddas mot ideologisk aktivism vid universiteten.

Dagens system med upphandlingar i vuxenutbildningen har sina brister, men att lägga skulden på utbildnings­företagen är direkt felaktigt. Det replikerar Christer Hammar och Fredric Skälstad, Almega.

Trots satsningar på matematik sjunker betygen samtidigt som skillnaderna mellan barnen ökar. Vi har undersökt matematikämnet i grundskola, gymnasium och komvux samt undersökt effekterna av tekniskt basår. Resultaten är nedslående, och kan inte beskrivas som något annat än en stark varningssignal, skriver Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer.

När nu debatten kring läromedel äntligen infunnit sig präglas den till en inte obetydlig del av okunnighet och avsaknad av fördjupad reflektion. Debattörerna tenderar i hög grad att förenkla en komplex fråga. Det skriver It-pedagogens Rolf Ekelund.

Problem finns det många, men det finns också lösningar. Vi måste hitta de lösningar som passar vår skola bäst, skriver läraren Irene Dolk Castellanos.

Få föräldrar vill låta sina barn gå i skolor där det är mycket ”kaos”, där ingen talar svenska, där lärarna håller på att tappa kontrollen, skriver Malcom Kyeyune i en krönika.

Det är upp till oss vuxna om vi på allvar vill göra något åt den normaliserade sexismen så att den inte ärvs vidare. För tänk om landets flickor fick en tafsningfri, icke-sexistisk zon i skolan. Hur kan vi – 2021 – inte ha nått dit än? skriver Lina Stenberg på ledarplats.

2019 rankades Göteborg som en av landets sämsta kommuner på skolfronten. På drygt två år har vi tagit flera kliv framåt och min tydliga ambition och övertygelse är att denna utveckling ska fortsätta. Oavsett vad Karin Pleijel tycker om mina första 100 dagar, skriver Axel Darvik (L).