De senaste åren har Liberalerna lyft problemet kring brister i studiero i skolan. Om en skola brister i studiero och om eleverna saknar respekt för lärarna innebär det att en grundläggande förutsättning saknas för att kunna bedriva undervisning överhuvudtaget, skriver Roger Haddad (L), m.fl.

Vi forskare känner inte till någon forskning som ger stöd för att en tidigare skolstart ger bättre resultat senare i livet, skriver bland andra Christian Eidevald, docent i förskoledidaktik.

Eleverna som har störst behov av hjälp lämnas i sticket. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén, som ger förslag på vad som behöver göras för att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag.

En lärare som ger utrymme för diskussion om filosofiska spörsmål kan knappast själv per automatik anses företräda dessa. De bästa förutsättningarna för en allsidig och gedigen utbildning är en väl utförd waldorfpedagogik, skriver Malin Bengtsson, lärare och tidigare elev på Rudolf Steinerskolan i Göteborg.

Riksrevisionens granskningsrapport redovisar inte vilka samordnares problem man tagit fasta på, i vilket sammanhang dessa förekommit eller i vilken mån som samordnare och Skolverket haft överläggningar om problemen. Det är information som behövs för att begripa problemen som uppstått i Pisa-hanteringen, skriver Mats Ekholm i en slutreplik.

Det är mycket svårt att förstå hur en facklig organisation kan driva en fråga som direkt stänger ute så många lärare och elever, skriver Friskolornas riksförbund i en replik

Jag vill att alla ska se den här bilden som visar så tydligt ett uttryck i bildspråk, skriver bildläraren Lisen Alsing.

Den som anstränger sig på fotbollsplanen och gör mål får ryggdunkningar. Den som däremot vill satsa på en teoretisk talang får det uppenbarligen svårare. Det skriver Kajsa Kettil på ledarplats.

Den mest effektiva vägen till läslust och medie- och informationskunskap går via stärkta skolbibliotek och respekterad skolbibliotekariekompetens, skriver Anna Troberg, DIK.

En aktuell dokumentärserie på SVT har orsakat debatt. ”Dokument inifrån – De utvalda barnen” skildrar Solviksskolan i Järna, en Waldorfskola som under 1980- och 1990-talen hade en ovanligt radikal pedagogik, skriver NWT.se på ledarplats.

I den mätbara skolan är eleven en produkt där självkänsla inte får utrymme att växa, skriver läraren Ola Frykman i ett debattinlägg.

Idéburna friskolor gör det möjligt för vårdnadshavare, lärare och rektorer att lyfta ut och särskilja vissa barn, utifrån logiken att utvalda friskolebarn är värda något mycket bättre än det som de kommunala skolornas elever får, skriver Hanna Sjögren.