Göteborgs stad behöver se till så att betygen inte behöver sättas förrän undervisningen slutförts, skriver flera representanter för Lärarförbundet i Göteborg.
Att erbjuda gratis mensskydd på skolorna borde vara lika självklart som att det finns tvål och toalettpapper. Trots det finns det motstånd från flera partier i Göteborg. Det är tröttsamt att allt som rör tjejer och kvinnor ska ifrågasättas, skriver Jenny Broman (V).
I många hyllor i Sveriges lärarrum står den, dammig och dassgrå. Jag pratar om den älskade hatade vikariepärmen. Den rymmer ofta en imponerande samling stenciler från sent 80-tal.
Digitala inslag i skolan bör enbart användas som en nödlösning under pandemin. När den är över måste även distansundervisningen vara det, skriver Anela Murguz på ledarplats.
För att ytterligare öka deltagandet i förskolan bland barn till utrikesfödda föräldrar så har ett förslag om obligatorisk språkförskola utretts nationellt på vårt initiativ", skriver debattörerna Roger Haddad (L), och Evelyn Klöverstedt (L).
Skolvalet måste bli bättre, enklare och mer rättvist så att alla får del av dess fördelar. Ingen elev får lämnas efter oavsett bakgrund. Därför vill vi göra ändringar i skolvalets utformning, skriver Martin Ådahl, Karin Ernlund, Claes Nyberg, Réka Tolnai och Erik Johnsson (C).
Läraren Lena Tallberg delar med sig av sina vardagstankar kring livet med fjärrundervisning och likheterna med stora tv-sändningar. ”Folk på tv vet inte hur bra de har det tänker jag. Ingen kräver att tittarna ska ha fattat, reflekterat och skapat ny kunskap, att de ska ha bildats rentav”, skriver hon.
Pandemin har satt fingret på skolans och lärarnas betydelse för samhället. "Vi ser vad den betyder först när risken finns att den försvinner," säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet.
"DigiMat kan erbjuda en lösning på skolmatematikens kris, men Skolverket stänger dörren för varje sådan diskussion", skriver Claes Johnson, professor emeritus i tillämpad matematik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
Historiskt har den svenska skolans elever haft fullgod tillgång till läroböcker i samtliga förekommande teoretiska ämnen under nästan hundra år, fram till omkring år 1985. I dag är situationen en helt annan, skriver Rolf Ekelund, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.
I Malmö är antisemitismen på skolorna så omfattande att det utgör ett hot mot judiska elevers trygghet. Det är inget annat än en skam för hela samhället, skriver Anela Murguz på ledarplats.